Aftonbladet – 29 juli 1856, sida 3

musikhandlarne musicerade, medan bokhand-;; I larne dansade. Den 23 behandlades först åtskilliga saker, ! I som ha mera specielt intresse för bokhand-! I lare, nemligen om tullen på svenska böcker, I I som remitteras till svenska bokhandlare från J utlandet, samt om -räkenskapsväsendets ordI nande på lika sätt, enligt Delbancos förslag J efter tyskt mönster, till hvilken frågas utreI dande en :komitå nedsattes. Derefter öfverI gick församlingen till frågan om en ny förlagskatalog. I diskussionen härom, som fördes med mycken liflighet, :deltogo hrr DelI banco, Iansen (Roeskilde), Gleerup (Lund), hvilken sistnämde föreslog en skandinavisk I katalog, som skulle omfatta alla tre rikenas böcker, ordnade sinsemellan efter titlarne, Malling (Kristiania), Thaarup, Lorck (Leipzig), som föreslog utgifvandet af en gemensam dansk-norsk och en särskilt svensk katalog, Cappelen (Kristiania), 4. F. Höst, Lynge, Thomassen (Kristiansand), Flodin (Stockholm), Lillia (Finland), musikhandlaren A. Hirsch (Stockholm) m. fl. Alla voro ense derom, att katalogen borde vara praktisk utan afseende på vetenskapliga anspråk, som dock icke kunde tillfredsställas. Genom omröstning antogs ett förslag af Höst och HelmPetersen om att bilda tre lexica, ett danskt, norskt och svenskt hvart för sig, men med ett gemensamt register. — Slutligen antogs ett af Höst framlagdt förslag om en hjelpkassa för bokhandlare, deras enkor och barn samt för behöfvande commiser. På stället tecknades genast 810 danska riksdaler en gång för alla och 219 d. r. i årliga bidrag. Bland de saker af mera allmänt intresse, som förekommo på sammankomsten den 24, var ett anbud från Oehlenschlegers arfvingar om öfverlemnandet af förslagsrätten till denna mästares samtliga verk till ett faststäldt pris. Efter förslag af Bing uttalade mötet den önskan att Oehlenschlegers verk skulle blifva skandinavisk egendom, och för att vidtaga nödiga åtgärder i detta hänseende nedsattes en komite. Derefter förekom frågan om ömsesiliga hufvuddepoter af bokhandelsalster i de skandinaviska rikena, så att hvarje bokhandlare med samma lätthet må kunna förse sin publik med böcker på de två andra nordiska språken, som med sitt eget lands litterära produkter. Hittills har en sådan förbindelse icke egt rum, och då de nödvändiga vilkoren för att specielt upprätthålla en skandinavisk bokhandel icke varit förhanden, har allmänheten varit hänvisad till några ofullständigt försedda etablissementer. Utan tvifvel skola de komitger, som blifvit nedsatta i och för denna sak, verka gagneligt i denna riktning och bidraga till att framkalla ett nytt lifi den skazedinaviska bokhandeln. Bokhandl. Lorck hade i sammanhang härmed föreslagit upprättande af depoter i Leipzig; och Zillia från Åbo fåstade uppmärksamhet på Fialands behof i detta hänseende. Den följande frågan om internationel -gendomsrätt är af stort intresse, men måste ianseende till sitt omfång uppskjutas till ett se-) nare möte jemte alla de smärre frågor, som dermed stå i sammanhang. — Rörande nyttan och ni:dvändigheten af att dylika möten framgent komma att hållas, var man fullkomligt ense och aftal träffades om föranstaltande till ett annat år af ett nytt skandinaviskt bokhandlarmöte. Den exposition af bokhandelsföremål, som under mötet var arrangerad i Casinos Pergola, beskrifves såsom ganska intressant. Sjelfva lokalen var vackert dekorerad med de tre nordiska folkens flaggor, blommor, porträttbyster m. m. De exponerade sakerna utgjorde 447 n:r och omfattade bland annat en mängd högst värdefulla prof af botryckarkonst från den äldre till den senaste tiden, från gamla pergamentsböcker till Firmin Didots upplaga af Horatius med fotografiska illustrationer. Åtskilliga sällsynta och märkliga verk voro till expositionen öfverlemnade dels af kongl. biblioteket, dels af professor G. Stephens. Bokhandlarmötet afslutades den 24 på aftonen med en festmåltid på Skydebanen, till hvilken komitn bland andra hade inbjudit de nordiske skaldernes senior, Grundtvig, såsom hedersgäst. Kanslirådet Höst föreslog en skål för nordens konungar Fredrik den sjunde och Oscar den förstes Grundtvig tömde en bägare för den nordiska bokhandeln och önskade densamma lycka på den väg den nu beträdt, hvarvid följande sång afsjöngs: Hvor der i vort gamle Norden Höit og lavt gik Landevei, Immer, med og uden Torden Mödtes Odin, Thor 0g Frei, Fölges ad endnu fuldspage, I vort Nordens Ugedage: Onsdag, Torsdag, immervaek, Fredag, alle Tre i Trek! Over Bjerg og over Bölge Jevnes Veien, Dag fra Dag, For de gamle Tre i Fölge, Mödes kan de nu i Mag, Skifte Ord og Tanker dele Enes venlig om det Hele, Prise lydt den Kempeaand, Som os skar for Tungebaand! Er det paa den jevne Siette, Er det paa det höie Fjeld, Tale kan vi os tilrette Om de gode, gamle Skiel, Hvorom vi de lange Traet:er Har med Trolde og med Jetter Der, som Ulv og Rev i Skov, Staae paa Luur og gaae paa Rov. -— otbtre mA mm Her vi mödes paa det Jzevne, Som de gamle Tre i Nord, Lag os da med samlet Evne Tale frit et nordisk Ord! Som kun eet er Odins Öie, Skal sig Norden sammenföie,