STOCKHOLM, den 29 Juli. Om den nyss timade statshvälfningen i Spanien yttras i det senast hitkomna numret af Times åtskilligt, som är ganska upplysande i afseende på den inre ställningen i detta oroliga land. Efter att hafva anmärkt, att saken nu ej som fordom egentligen gäller en arfföljdsfråga, utan en strid mellan despotismens princip och den konstitutionella frihetens, af hvilka principer den förra representeras af ODonnel, en djerf krigare som ej skyr några medel för sina afsigters vinnande, den andra af Espartero, hvilken, alltid obeslutsam och overksam, numera äfven lider af ålderdomssvaghet, visas att planen till. statskuppen redan långt förut varit uppgjord af drottningen i samråd med konungen och ODonnel. Då nu bästa planen för en regent, som sträfvar efter envälde, ostridigt är att uppmuntra sådana folkresningar, dem man känner sig ha styrka att dämpa, så tror man att drottningen och hennes. rådgifvare sjelfva tillstält och derpå undertryckt den uppresning, som för någon tid sedan egde rum i Palencia. Samma skådespel. har nu uppförts i Madrid, der 18,000 man linietrupper befunno sig på förhand, och der ända från början man var viss om, att drottningen skulle få öfverhanden. Men Spanien är ej ett centralisationens land. Man vet, att redan Napoleon I ingalunda blef Spaniens herre derföre att han var Madrids, och att han inom hvarje provins af riket möttes af en sjelfständig, oberoende anda. Så har nu friheten, fördrifven från hufvudstaden, funnit en tillflykt i Arragonien. Utgången af striden kan vara ganska oviss, helst motståndet erhåller en karakter af laglighet, derigenom att en mängd cortes-ledamöter nu tagit sitt residens i Saragossa, dit de otvifvelaktigt innan kort skola följas af så många bland det liberala partiet, som; kunna dit undkomma. Striden liknar derföre nu det långa parlamen.tets kamp emot Karl I i England; och-detärklart att många, som ingalunda äro republikaner, icke-skola hysa någon betänklighet att kämpa för en församling, som. i lagens. och konstitutionens namn uppmanar dem tillmotstånd: möt en tyrannisk regering. Träffande betecknar Times den egna ställt nings; i hvilken drottningen nu; befinner sig. Hon, hvars person fordom:representerade frihetens hopp, om ej fullbordan, och hvars rät: tighet-till tronen. hvilar på konstitutionen allena; bär nu sjelf-inom sin hufvudstad tillintetgjort denna konstitution. Svärdet skall: nu afgöra emellan henne och de institutioner, hvarmed lagarne. omgifvit hennes person. Hvilka skäl kan hon: väl nu anföra emot dessa karlister, så envisa 1 förfäktandet af tronens gudomliga rätt? Hennes åtkomsthandling till kröfian är ju ingen annan än denna samma konstitution, hvilken hon nu är så ifrig att kasta öfverända. Numera är hon ej drottning genom: någon annan rätt än besittningens; om bon således nu hvarken regerar på grund af suveränitetsrätt eller folkval, så äro hennes lagliga anspråk. på tronen ganska svaga och blottstälda för stora vådor.