Aftonbladet – 3 mars 1856, sida 2

var dävarande engelske generalkonsuln sir John Hoss, hvilken ej allenast flere gånger besökte hr löjtnanten och tog noggrann kännedom om modellens konstruktion och mekanik, utan ock med hr löjtnantens tillåtelse förskaffade sig ritning och beskrifning å alltsammans, hvilka han sade sig hafva för afsigt afsända till engelska amiralitet. — Då man läser beskrifningen öfver de engelska bombfria batterierna och jemför den med J:s modell, finner man likheten der så stor, att man tycker sig kunna antaga, atv han är den sannskyldige uppfinnaren. Emedlertid reste hr löjtnanten hem med sin modell, utan någon annan vinning än förhoppningen att den i en framtid skulle komma att göra gagn. Detta har nu förverkligats, och den gamle veteranen grämer sig blott deröfver, att hans fädernesland ej tagit fasta på uppfinningen och begagnat den för att göra bresch på hans ungdomsfienders fästningsmurar — — En bergsmansfest har nyligen äfven blifvit firad i Filipstad. Stadens tidning berättar derom följande : Ett ganska betydligt antal af denna ortens bergsmän hade sistl. söndagsafton inbjudit ftjenstemännen oeh tackjernshandlare till en så kallad sexa, hvilken egde rum å stadskällaren och hvarvid samlingen uppgiek till nära 100 personer. Riksdagsmannen A.Jo hansson tolkade dervid bergslagens varma och djupa taeksamhet för den nådiga omvårdnad K. M:t under hela sin regeringstid egnat taekjernstillverkningen och hvarpå det mest ojäfaktiga bevis senast blifvit lemnadt genom den mot nedsatta tullafgiften beviljade export af tackjern, med anledning hvaraf en taeksamhetsoch lyekönskningsskål tömdes för H. M. Konungen under de lifligaste och uppriktigaste yttringar af de känslor som intogo alla de närvarande Uppå förslag af bergmästaren von Scheele tömdes en skål för bergslagens välgång dervid talaren erinrade on den väckelse tackjernstillverkarne, genom den dem nu vederfarne förmån, erhållit att under vetenskapernes ledning i alla afseenden utveckla sin handtering och hoppades talaren att det af regeringen uttagna vigtiga steget ingalunda skulle leda till någons skada, utan tvärtom bära goda frukter för så väl jernhandteringen som fäderneslandets öfriga näringar. etern — En hr Sahlström i Jönköping meddelar i Jönköpingsbladet följande upplysningar om gjutna sandstenshus, som nu på flera ställen inom landet börja uppföras, innehållande bland annat en jemförelse emellan kostnaden för sådane hus och byggnader af tegel eller trä: Då till mig postdagligen ingå förfrågningar angående det af mig i Sverge införda byggnadssättet med sand och kalk, eller så kallad artificiell sandsten, dels om dylika byggnaders soliditet och kostnad i förhållande till hus af tegel eller trä, dels hu ruvida från mig kunna erhållas personer med erforderlig insigt i dylika byggnaders uppförande, har jag uti förstnämde hänseende, nemligen beträffande kostnaden för gjutna sandstenshus i förhållande till hus af tegel eller trä, i samråd med en här bosatt byggmästare uppgjort ett jemförande kostnadsförslag öfver omförmälde trenne byggnadssätt, eiter de här gällande priser på materialer och arbetslöner, hvilken jemförelse, såsom synes, utfaller till en ganska väsentlig förmån för sandstenshusen och möjligen kan utfalla ännu fördelaktigare å en del andra orter, allt efter de olika förhållandena mellan priserna å de till hvarje särskilt byggnadssätt erforderliga materialer och arbeten. Till undvikande af alltför stor vidlyftighet är kostnadsförslaget uppstäldt summariskt, på följande sätt: Tegelhus, 42 alnar längd, 21 bredd, tvenne 5 alnars våning. Materialier : 32 kubikfot gråsten, å 18 rdr . . . 576: 103,000 st. murtegel, å 35 rdr . . . 3,605. 90 läster kalk, å 12 rdr . . . 1,080. 180 läster sand, å 1 rdr 24 sk. . . 270. ET 5,521. Arbetslöner : Grund och stenfot . . . . 489. Tegelmurning . s . 1,854. Utoch invändig puts 1302. 3 g45 Bjelklag, golf samt all öfrig inredning . . . 4,586. Summa rgs rår 13,752. Trähus: 8 kubikfamnar gråsten, å 18 rdr . . 144. 16,000 st. murtegel, å 385 rdr . . . 560. 12 läster kalk, å 12 rdr . . soc os 144. 120 tolfter 10 alnars timmer, å 18 rår 2,160. Mossa . sosse. se rt 15. 120 tjog dymmelstaf, å 32 sk. . . . 80. 70 tolfter bräder till yttre brädfedring, hb 4rdr Ask css cc 00 318. 3,418. Arbetslöner . . . . ss so so so so so 2,352. Inredning . . ss ss so so so so os or 4,586. Summa rgs rår 10,357. Sandstenshus : Gjutmassa eller artifieiel sandsten . . rår 5,164. Inredning . . : ss ss so so so os PB 4586. Summa rgs rår 9,750. Man finner häraf, hvad som sannolikt skall vara för mången öfverraskande, att gjutna sandstenshus ej allenast äro relatift till varaktigheten, utan äfven absolut billigare än trähus. I procent gör skilnaden, om kostnaden för sandstenshus antages till 100, för trähus 106 och för tegelhus 141, räknadt på det hela; men med hänsyn till blott väggarne, då allt som för alla tre byggnadssätten är gemensamt uteslutes ur räkningen, blir förhållandet, då sandstensväggarnes antages till 100, för trä 111 oeh för tegel 177. Såsom redan är antydt, kan arbetskostnaden för sandstenshus stundom vida understiga ofvan uppgifna belopp, t. ex. för envåningshus, då kostnaden för arbetsställningar och brukets upptransporterande blir högst ringa; om tjenlig sand finnes på mycket nära håll; om kalken står i lägre pris (t. ex. om på landet kalksten och skog finnas på egna egor); om arbetslönerna äro billigare, o. s. v. Efter här i Jönköping gällande priser, der en tunnå sand beräknas till 6 sk., en tunna kalk 1 rdr å 1: 4, och ett dagsverke 1 rdr å 1: 24, står en kubikaln mur af sådan massa i omkring 1 rdr å 1: 16, då deremot en kubikaln tegelmur går till 4: 24. Beräknadt efter väggarnes medeltjocklek är af kunnige byggmästare kalkyleradt, att en qvadrataln vägg kostar: af tegel med rappning 2: 45, af timmer med brädfodring och målning 2: 14, af gjutsand med putsning 1:18. Till en kubikaln sandstensmur åtgå omkring 2 tunnor sand och !, tunna kalk. Beträffande sandstenshusens ändamålsenlighet och egenskaper såsom boningslokal, kan jag, som först i sommar kommer att inreda de af mig förlidet år uppförda byggnader, ännu icke åberopa egen erfarenhet; men man har från andra håll exempel på, att man utan olägenhet inflyttat om hösten i dylika hus, som blifvit uppförda om sommaren. Murarnes fasthet synes mig icke lemna något öfrigt att önska; vid ett noggrannt utfördt arbete, såväl hvad massans beredning och istampning som grundens läggning beträffar, har man i sådant hänseende intet att befara. Ifrågavarande slags byggnader fordra vanligen en lika omsorgsfullt laggd grund som till solida stenhus. — I en artikel om lord Clarendons mission yttrar Morning Herald, efter att ha visat huru