Aftonbladet – 29 december 1855, sida 3

Nr NN ——— — —— t—— mt RAR För den unge resenären dit, hvarest Ohios klara silfverrena vatten sölas af den: dyiga Mitsouti, och hvarest de mäktiga flodernas strömfaror flyta tinl-ffamåt, utan att blanda sig med hvarandra, liksom håtiande än tvungna föreningen. Far Vidare med honom upp till S:t Louis, hvarost, om han ser på kartan, han skall-finha, att han är ungefär lika nära öster sont vester, och säg honom att främlingen, som bäres framåt, är emigrationens tidflod, hvilken iti slår sina , vågot mot foten af Rocky Mountains (Klippbergen) och inom kort skall svämma . öfver, — på andra si dan dem, snart skall nämna S:t Louis, likasom man der nu nämner Nya England, såsom beläget långt osterut;. Och säg honom att, ehuru långt.vester ut han tycker sig vara, är han dock blott vid segelledernas vagga — att Mississippi sjelf är segelbar sex eller sju hundra mil uppåt — öeh att -ångbåtar på Missouri redan gått på ett afstånd af tvåtusen etthnndra mil från dess mynning, och att de kunna gå ännu femhundra mil till. För honomsedan från detta land, hvarest timmermännen med hvarje timma jemna skogarne med marken, och öfver Illinois bördiga prairies, hvarest civilisationen uppreser städer och köpingar, betecknade hvar och en med sin kyrkoöspirasoch prydda med gymnasier och skolor, — samt:sgedan öfver Indianas blomstrande fält till Cincinnati — med fullt skäl kallad Vesterns drottning — en stad. om trettio tusen ihvånarö, med vackra gator, talrika kyrkor, blomstrande fabriker och ett upplyst samhälle -—coch detta allt i en stat, som med sin nuvarande befolkning af en I Willion själar, hvilka åvägabrägt. de mest gi gantiskå företag till det allmänna bästa; för I jr längte sedan, än att till och med de unga kunna minnas det, varit öfverlupen af de vilda urinvånarne, hvilka, då de rusade fram