Aftonbladet – 27 juni 1855, sida 3

tanternas hus en proposition om tulltaxans nedsättning, hvilken lofvade mycket för dan svenska jernhandeln. Enligt denna proposition var tullen på en del varor betydligt nedsatt, under det andra varor voro förklarade tullfria eller voro belagda endast med en nominel tull. Sålunda voro t. ex. silke, lin och ärgämnen gjorda tullfria, och tullen på uil var reducerad till 8 procent. Tullen på jernet var nedsatt ifrån 30 till 20 procent, och äfsen denna kuude betraktas såsom endast nomioel, emedan dessutom tre.ime års kredit på tullen var beviljad. Denna proposition gick dock icke igenom i senatorernas hus, till en del af brist på tid, emedan kongressen nu var nära sin upplösning och proposition efter proposition derför affärdades med den yitersta brådska. Det är också numera föga hopp att någon förändring af tariffen på långa tider kan komma i fråga, sedan de förra whigoch demokratpartierna hafva förlorat sig uti det nu allrådande Amerikanska partiet och det vanmäktiga främlingarnes parti — Knownothings och Anti-Knowaothiags, — varom mera lingre fram. Det länse omtalade jernvägsförslaget till Kalifornien och Stwlia bafvet blef af denna zongress blott till hälften understödt, i det -t rättighet väl lemnades att upptaga plankCh jernsägar genom allt publikt land i terriorierna, men inga särskilda anslag till understöd för jernvägars anläggning beviljades. Vägea är dock7nu härigenom öppnad, och det ir intet tvifvel att kapitalister snart skola bilda bolag, tillräckligt starka aut utföra det littestora företaget att äfven här förbinda det Atlantiska med det Stilia hafvet medelst jernväg, såsom redan skett vid Panama. Ett annat förslag att förena det Atlantiska med det Stilla hafvet har under denna konress mognat till utförande. En bill har passarat båda husen, i hvilken hrr Aiden och ddy beviljas rättighet att för en underjordsslegraflinies anläggande upptaga en oafbrucn sträcka af väg, 200 engelska fot bred, rån Atlantiska till Stilla hafvet. Intressenrna hafva fribet att sjelfva bestämma den ktning, i hvilken telegraflinien skall läggas, fgiften för telegrafens begagnande m. m. öretaget kommer att utföras med kraft, så saart nödiga förberedande steg blifvit tagna. Ett annat vigtigt beslut, som fattades af denna kongress, var antagandet af en propovition rörande religionsfrihet för amerikanska aedborgare i främmande länder. Enligt detta beslut böra härvarande regerings sändebud nådanefter, när helst de afsluta underhandlinsar med andra nationer, hos deras regeringar atverka full frihet för Förenta Staternas medborgare att dyrka Gud och begrafva sina döda nligt sina egna samvetens fordringar och sina särskilda religionsäsigter. Man bör hoppas stt denna akt skall öppna portarns till många tatoleransens förskansniogar. Ehuru ännu mycket vore att säga om Washington, isynnerhet med hänseende till less rel: giösa, politiska, kommerciella och sociala förhållanden, måste jag dock nu lemna detta säte för den bästa regering i verlden. Måtte Washington länge förblifva det nord.merikanska statsförbundets föreningspunkt, med sitt namn och sina minnen i Försynens åand värnande emot alla despotismens och religionsiörtryckets förderfliga ingrepp; måtte genom århundraden skaror af rättskaftens män fortfarande upptåga till Capitolium — detta frihetens herrliga tempel; och måtte välsignelserna af ett fritt regeringssätt och en sund lagstiftning ej allenast lyckliggöra detta land, utan ock sprida sitt välgörande iaflytande till alla jordens länder! Huru högt amerikanarne sjelfva skatta sina styrelseform kan man sluta deraf, att de till sina tvenne förra nationella högtidsdagar (Washingtons födelsedag och den s. k. Indeoendance-dagen) hafva föreslagit att fira årsdagen af antagandet utaf Förenta Staternas koustitution såsom ena ny nationel högtidsdag. Denna konstitution må med rätta kallas Förenta Staternas molnstod om dagen och eldstod om natten. Den är landets !äga i lugaet och tillflygt i stormiga tider. Olik hvarje annanregeringsform, kuana förändringar deri göras utan revolutionära tvångsmedel. Den tillförsäkrar åt lavdet politisk och religiös frihet, iare lugn och trygghet för yttre fiender. Med denna konstitutioa, i förening med folkets sunda omdöme, odlade förstånd och allmänna aktoing för religionen, hvad kaa hin: dra detta land ifrån att uti en icke långt af-! lögsen framtid kontrollera verldens öden? ! er endast få dagars vistarde i Wazehington återvände jag till Baltimore, hvarest jag tilibringade en vecka. Denna stad har, i liklt het med alla öfriga större, städer i detta land, 1 rönt en hastig tillväxt. Ar 1752 var Baltimore endast en liten by. I början af ruvarande århundrade ioneböll platsen 20,000 in: vånare, med liten eller ingen handel. Nujl; räknar deana stad 210,000 iavåasre ochtfå sträcker sin kommers medelst je. uvisar och . kanaler till alla delar af unionen 8: ut me-l! delst sina handelsflottor till alla delar afl verlden, Och om folknumm:ra och viälstån. det fortfara att öka sig i samma proportion, I . som under de sist förflutna tio åren, så måste Baltimore på mindre än fjorton år, eller före år 1870, hafva fördubblat sin befolkning. Med förbigående af stadens märkvärdigheter och andra förhållanden må endast nim l; nas, att Baltimore är ett af katolicisme.s i hufvudsätea 1 Förenta Staterna. Marylands första baebyggare voro 200 katoliker a? hö anseende, hvilka hade flytt undan relizion förtrycket och föröljelsen i mod rlandet, Enzland, och, under ledning af lord Baltisore, år 1633 här nedsatte sig: Lord BiltiniorSONSON PRATAS RARE TNA SENT