Aftonbladet – 24 april 1855, sida 2

kejserlig salut, musiken föll in och från folkmassan skallade ljudeliga hurrarop. Sedan prinsen blifvit presenterad för kejsarinnan och kejsaren omedelbart efter landstigningen helsande vändt sig till folket, begaf man sig till hotellet, der staden Dovers mayor och kommunalråd till honom öfverlemnade en välkomstadress. Kejsaren gäges ha sett rask ut och flera gånger uttalat sin glädje öfvet det mottagande han rönt. Rörande de höga gästernas ankomst till London telegraferas derifrån den 16 kl. 8 e. m.: D. M. fransmännens kejsare och kejgsarinna hafva på vägen till Windsor passerat Londonerstationen. De mottogos med en i sanning exempellös entusiasm. Hundratusentals menniskor hade szammanströmmat för att helsa de höga gästerna. Alla hus voro smyckade med trefärgade fanor, och musikkårer spelade nationalmelodier medan D. M. passerade förbi. De befunno sig i en öppen vagn och foro i skridt genom den hänryckta mäng.en.n På alla de ställen, förbi hvilka kejsaren vid färden genom London skulle passera, hade platser för åskådare blifvit sålda och betalts med ända till 15 sh. sterling (9 rdr bko). Polisen lärer haft stor möda att uti den oerhörda menniskomassan hålla körvägen öppen. I Windsor hade man upprest äreportär och förberedt en praktfuil illumination. Enligt. det officiella programmet skulle den 17 en militärrevy hållas i Windsor, den 18 skulle, likaledes i Windsor, strumpebandsorden till kejsaren öfverlemnas, den 19 besök ske i Guildhall och italienska operan i London, den 20 kristallpalatset i Sydenham besökas. Kommunalradet i Southampton hade genom en deputation inbjudit kejsaren till en festmåltid der i staden, men man visste ännu icke om kejsaren skulle mottaga densamma. Under kejsarens vistelse i London skulte prefekten i Seinedepartementet och fyra medlemmar af municipalrådet i Paris gästa Londons lordmayor, som åt dem upplåtit sin bostad i Manshion-höouse. Times söker i en längre artikel öfver kejsarens besök i England framhålla detta besöks nationala betydelse. Det handlar här ej om ett ceremonielt besök af potentater såsom kejsar Nikolaus eller Ludvig Filip, hvilka af personliga bevekelsegrunder fördes till England, utan om besöket af en man, hvilken genom åtta millioner fransmäns val blifvit satt på tronen, och som använder Frankrikes makt till ändamål och syften, hvilka äro identiska med Englands intressen. Såsom en statsoch nationalhändelse vill derföre äfven Ludvig Napoleon sjelf ha sitt besök betraktadt, veh det föriroende han till engelska folkets gästfrihet hyser, skall säkert icke svikas. På denna sidan om Kanalen ser man i kejsar Napoleons person ingenting annat än Frankrikes representant och en furste, som med den största uppriktighet och energi hållit förbundet med England. Väl räknar England sig till ära att utari afseende på partier lemna de af politiken förföljda en tillflyktsort, och kejsaren skulle möjligtvis i London kunna sammanträffa med sina motståndare, de republikaner, rojalister och anarkister, hvilka nu åtnjuta samma asyl som han sjelf länge tillgodonjutit; väl utgår den helsning, som gifves tillintetgöraren af all konstitutionel frihet, ifrån ett folk, som med den största ömtålighet bevakar sin egen frihet, och städse är på sin vakt emot prerogativets missbruk. Men (menar Times) detta är för oss abstrakta frågor, hvilka det ej tillkommer oss att lösa. Oss bekymrar Frankrikes regering endäst så vida den med oss står i ett våra intressen motsvarande upprigtigt förbund. Engelska regeringens af telegrafen omtalade framställning till parlamentet om ett statslån för krigets förande, finnes ännu icke uti de ingångna tidningarne, hvilka deremot redan innehålla flerehanda betraktelser om den ifrågasatta åtgärden samt redogörelser för de förberedande underhandlingar som i och för operationens utförande blifvit af skattkammarkanslern med finansverlden inledda. Med anledning af ångfregatten Tigers förolyckande (skeppet strandade utanför Odessa och blef af ryssarne skjutet i brand) har krigsrätt i dessa dagar hållits öfver förste löjtnanten, Roger, och skeppets master (navigatör), Edington. Den förre blef frikänd, men den sednarefick uppbära ett klander för det han med skeppet gått för nära kusten. Engelska tidningar klaga öfver den dåliga behandling som vederfares de engelska fångarne i det inre af Ryssland, och de åberopa sig på berättelser från Charkow och Woronesch af Februari detta år, enligt hvilka fångarne få, tunnt klädda och barfota, våndra genom snön till sina bestämmelseorter och för bestridande af sina nödvändigaste behof varit hänvisade på det understöd de kunnat erhålla af de få britiska undersåter som äro bosatta i det inre af Ryssland. Man jemföre härmed den behandling som vederfares de i England fångna ryssarne, af hvilka t. ex. de som ligga i Lewes dagligen, i afdelningar om 200 man, föras till. Dinerna för att taga sig motion, medan för deras uppehälle är så förträffligt sörjdt, att de som ankommo till Englan 1 affallna, bleka och modfällda, nu äro tjocka och feta samt vid det bästa lynne. Möten, eom ha för ändamål att fatta beslut och uppsätta petitioner till förmån för Polens återställande, fortgå ännu på flera orter i England. Genom generalordres har blifvit anbefaldt I upprättandet af en ny artilleribataljon, hvilken skall räkna 1,008 man, officerare och underofficerare oberäknade: