Aftonbladet – 20 april 1855, sida 1

men så nära som möjligt, upptagande barn från 7 till 9 års ålder, och der företrädesvis innanläsning (tills denna, hvilket vore det rättaste, må kunna öfvertagas af hemmen) utgjorde undervisningens föremål. Då en dylik skola ej bör upptaga mer än 15 till 20 barn, och antalet af personer vid nämde ålder kan antagas utgöra 7 å 7, 94 af befolk ningen, skulle skolans område alltså omfatta en befolkning af 2 till 300 personer. Härifrån skulle barnen afgå till skolor med högre undervisningsämnen, och i dessa läroanstalter kunna intagas flera barn, så mycket mer som de alltid der måste fördelas i klasser. Om sådana högre skolor anses kunna upptaga 100 till 150 barn, och antalet af barn från 9 till 12 år (hvilken ålder borde bestämmas för dessa slags skolor) beräknas till 494, af befolkningen, så borde en dylik skola finnas för en befolkning af 3 till 4000 invånare. (I de af Amerikas stater, der folkundervisningen blifvit rätt ordnad, beräknas också en primärskola för 200 invånare, en högre skola för 2000.) Att våra närvarande folkskolor icke uppfylla och icke kunna uppfylla sitt ändamål — ett vid flere tillfällen af sakkunniga pergoner ådagalagdt förhållande — kan slutas bland annat deraf, att de flesta dylika skolor uppitaga hundradetals barn för bibringande nä stan endast af innanläsningskunskap, hvilket är i dubbelt hänseende förderfligt, dels derföre, att den sökta kunskapen icke vinnes, dels derföre att skolornas ändamål att bibringa ett högre kunskapsmått alldeles förfelas. Resultatet af den vid Göteborgs. folkskola anställda examen, sådant det finnes framlagdt i förserörde protokoll, utföll. högst bedröfligt. Tredjedelen af barnen kunde icke läsa innar. till, oaktadt bland dem ej befanns mer än en enda sjuåring. Ingen i hela skolan kände reglorna för stafning. Åf dem som kunde läsa rent hade de flesta förut inhemtat undervisning i hemmen eller i privatskolor. Af alla 125 barnen hade endast 8 öfvat annat än innanläsning och katekesutanläsning, samt några få bibliska historien. Till dessa 8 ställdes några frågor. Hvem eller hvad Oden var kunde ingen besvara. På frågan om Engelbrecht var svensk eller tysk, -svarades: tysk. Var han en emot allmogen välvillig eller hård man? Det sednare. Att han varit invecklad uti någon uppresning, derom: visste ingen besked. De geografiska insigterna befunneg föga grundligare än de historiska. Här vändes frågorna på föremål, som ligga Göteborgare temligen nära. ,Hvarifrån kommer Göta elf? Intet svar. Ligger någon stad vid elfvens början? Intet svar. Utisvensk grammatik lemnades de enklaste frågor obesvarade. Hvad rökning vidkommer, kunde ingen af de 8 uppskrifva tal efter diktamen, och ej heller nämna ut långa tal. Af de 8 kände 4 de fyra räknesätten med hela tal, dock osäkert, och utan reda på räkningens grunder. Den af grefve Rudenschöld till domkyrkoförsamlingens folkskolestyrelse ingifna promemoria uppgifver de för ett förbättradt folkskolevätende erforderliga grunder, bland hvilka här må nämnas de hufvudsakligaste. Privatskolor uppmuntras genom premier, relativa till resultaten, samt med afseende på kristlig anda uti skolans hela hållning. Genom principen för premiiutdelningen kan, förutan all myndighetstryckning på privatskolornas fria rörelselif, dock mäktigt inverkas på dessa skolor för åstadkommande af ändamålsenlighet uti deras ordnande och förfaringssätt. Undervisningsomfånget synes böra begränsas inom följande: Innanläsning efter grundlig stafning; utanläsning af lilla katekesen, af bibelspråk och af psalmverser, skrifning åtminstone på griffeltafia, samt måhända någon hufvudräkning. Uti den fasta skolan inställa sig till förmiddagens läsning endast öfverläsare; på eftermiddagen alla. Vid bestämmandet af de förstnämdas läroämnen må omfånget inom hvarje begränsas så att det kan hafva tillämplighet för folkskolan, och må sedan icke tillåtas att på flertalets bekostnad förspilla lärarens tid och krafter under de allmänna skoltimmarne på några få lärjungars framdrifvande. Vid undervisningen i skolan må muntligt föredrag under omvexlande frågor och svar vara hufvudsak, och öfverlägning i bok hufvudsakligen ske genom hemlexor, Vid eftermiddagens läsning i fasta skolan användas öfverläsarne såsom monitörer för underläsarne, en för hvarje (minst en för hvarannan), hvarigenom de allmänt brukliga tabelleirklarne helt och hållet upphäfvas. Utanlösning af stora katekesen borde, om författningarne-det medgåfve, utbytas mot bibelställens äfvensom psalmers utanläsning. Vid stunder af rätt djup, vare stig tröidefull eller ängslande. andlig längtan, lära i sanning få, omsnågra, vändt sina tankar på katekesens frågor och svar för att fylla själens trängande bekof, hvaremot nogsamt är af erfarenheten bekräftadt, att kågkomsten af ett bibelställe, svarande emot ett förtfallande själstillstånd, har makt att uppfylla hvarje äfven det djupaste själsbehof; äfvensom att wtanlästa psalmer erbjuda ett ovärderligt utgjutelsemedel för hjertat vid dess djupaste rörelser.n . Till dessa lika djupt tänkta och kända som i all sin enkelbet så skönt sagda ord kunna —— NN Så rDlLLLLtLene ningsenliga vittnesbörd som af. alla, hvilka i or. SR