Aftonbladet – 30 december 1854, sida 3

— Redaktionen har flerfaldiga gånger blifvit anmodad att fästa uppmärksamheten på den mindre lämpliga organisationen af hufvudstadens försörjningsinrättningar, hvilkas hjon ofta lära besvära allmänheten med bettlande. Vi meddela nedanföre i en insänd artikel rörande detta ämne, hvarvid vi endast för vår del anse o:s böra anmärka, att det uttryckta ogillandet ej må tolkas såsom ett personligt klander mot de nuvarande kamrerarne vid de i artikeln åberopade försörjningsanstalterna, hvilka mottagit sina befattningar med bestämda åligganden och löneförmåner, utan mot sjelfva organisationen af dessa befattningar och de inrättningar, vid hvilka de äro fästade. Det enklaste sättet att minska förvaltningskostnaderna och derigenom vinna större medel för inrättningarnes egentliga ändamål, vore naturligtvis att centralisera dessa välgörenhetsinrättningar, hvarom också förslag ofta varit väckt och väl en gång, trots församlingarnes sega mostånd, äfven skall förmå att göra sig gällande. (Insändt.) I hvad skick befinna sig hufvudstadens fattigförsörjningsinrättningar? Att en reorganisation af hafvudstadens fattigförsörjningsinrättningar är af högsta nöden påkallad, derom kan hvar och en öfvertyga sig, som en måndags förmiddag infinner sig i poliskammaren och derstädes får beskåda den karavan af tiggerskor, buf vudsakligen tillhörande försörjningsinrättningarne, hvilka under lördagen beträdda med bettlande blifvit af polisen inmanade i häkte. Det vore orättvist att pästå, det polisen icke gör allt hvad den kan för att genom sin påpasslighet söka utrota och förhindra det dagligen tilltagande tiggeriet ä hufvudstadens gator och i salubodar, men polisens tillsägelser till vaktmästaren, att de uppbringade tiggerskorna icke tillåtas att ytterligare gå ut och tigga, röna icke annan