Aftonbladet – 7 december 1854, sida 3

RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. Ransakningen angående oordningarne å Pro Patria.n Rådhusrättens femte afdelning fortsatte i tisdag undersökningen anzäende det väckta ätalet mot lifmedikus och kommendören Magnus Christian Retzius och förestånderskan barnmorskan Maria Rebeeka Döble, för oordningar och försummad läkarevård åt patienter som varit intagne ä välgörenhetsinrättningen Pro Patria. Äfven denna dag hade ordföranden uti inrättningens direktion, hofmarskalken och kommendören Aminoff, infunnit sig och tagit plats i sessionssalen, men nödgades kl. 12 i anledning af högtidligheterna å kongl. slottet aflägsna sig. Sundhetskollegii ombudsman, hr doktor Sonden, var äfven denna gäng under hela förhöret närvarande. På svarande sidan stod lifmedikus Retaius äfvensom förestånderskan Döhle, hvilken nu för första göngen på allmänna åklagarens yrkande var tillstådes. På kärande sidan hade infunnit sig målsegandena polisöfverkonstapeln Samuelson och hustru Söderberg, denna dag ätföljde af hofrätts-vice-notarien Hjertström säsom rättegångsbiträde. Sedan protokoilerna för förra rättegångsdagen blifvit justerade förekallades Döhle och de af målsegarne ytterligare åberopade vittnen, äfvensom kirurgie magistern friherre G. J. W. Däben, åberopad af äklagaren, och portvakten vid Pro Patr a Olsson och dess hbustro, åberopade af svarandena. Då icke nägot jäf från nägondera sidan framställdes mot vittnena, så firgo de aflägga vittneseden och derefter afträda för att hvar för sig höras. Döhle, som ätföljdes af sin dotter och syntes sjuklig, tilläts att taga plats å en ät henne framsatt stol. På uppmaning att afgifva ett sanningsenligt svaromäl på de mot benne gjorda angifvelser svarade Döble, att hon firlorat sitt minne till alla delar. Hon kunde till en början icke ens uppgifva ärta!et då hon antogs tili föreständerska, utan gjordes denna uppgift af hennes dotter. Under Mars mänad, då aflidna hustru Samuelsson varit intagen å Pro Patria, hade Döhle med tillå. telse af lifmedikus Retzius uppehållit sig på landet i fyra veckors tid för en förlossnings verkställande. Ehuru hon på alla till henne framställda frågor framkom med svaret jag mins icke, så svek henne icke minnet, då fråga framställdes huruvida lifmediku Retzius under hustru Söderbergs sjukdom skickat henne bud med underrättelse derom att han af sjukdom hindrades inställa sig vid Pro Patria,. På denna frsga svarade Döhle ja, det påminner jag mig myc: ket bestämdt.s På fråga om hr Retzius under Mars månad någon enda gång besökt inrättningen svarade Döble jo, jag tror det. På fråga om Döhle päminde sig att, såsom en mängd vittnen redan intygat, såväl hustru Söderterg sjelf som äfven hennes man uppmanat Döhle att skoffa läkarevård menatt hon sådaut vägrat, svarades jsg kan ej så noga påminna mig, men då en patient begärt läkare har jag alltid efterskickat sådan. Döhle bestred äfven att, då mannen Söderberg skulle forsla sin af plågor öfverväldigade hustru till hemmet, hafva förnekat att hon skulle få bäras, emedan s som Döhle yttrat det skulle se sä illa ut. Söder berg hade måst anskaffa ett äkdon och deruti forsla hustrun hem. Någon invärtes medicin hade Döhle icke gifvit hustru Söderberg utan endast några oskyldiga droppar. Mälsegarnes ombud förklarade att han,