Aftonbladet – 29 november 1854, sida 2

uppdrager han sålunda i religiöst hänseende en godtycklig geografisk gräns? Tager man det turkiska riket såsom ett helt, såsom en individ), efter hr Gladstones teori, så äro muselmännen i majoriteten, och det är sålunda deras pligt att hålla nere de kristna, att hindra dem från allt infytande,. Man ser att verldshändelserna bilda en ännu skarpare kritik öfver Gladstones skrift än till och med Macaulays. 3. Lord Holland. En karakteristik öfver denne 1841 aflidne engelske statsman med anledning af samma år utgifven redogörelse för hans 44-åriga verksamhet i öfverhuset. Macaulay egnar en vacker och intresserik teckning af denne man, som i fyrtio års tid var den beständige beskyddaren af alla förtryckta racer och förföljda sekter, af den man, hvilken hvarken de fördomar eller de intressen, som tillhöra hans samhällsställning: förmådde afleda från det rättas stråt, af ädlingen, som i hvarje stor kris ville dela lott med folket, af plantageegaren, som förde en: manlig strid emot slafhandeln, af jordegaren; som af själ och hjerta kämpade mot spanmålslagarne., 4. 5. William Pitt, grefve af Chatam. Tvenne afhandlingar öfver den äldre Pitt; den förra skrifven 1834 och behandlande den store statsmannens lif intill Georg. den II:s. död den sednare skrifven 1844 oca behandlande den sista perioden af Pitts lif... I.dessa båda finner man något mer än en vanlig biografi; detär en fullständig utveckling af Englands politiska förhållanden under mer än ett halft århundrade, och man finner der ytterligare karakteristiker, ej blott af Pitt, utan äfven af öfriga under der denna tid agerande politiska personer, såsom Walpole, Newcastle, Fox, Temple, Pelham, Bute, Grenville, Rockingham 0. s. v. Dessa båda afhandlingar utgöra ett icke oväsentligt förarbete för fortsättningen af författarens stora historiska verk. Man återfinner här samma enkla men intagande framställning som iEnglands historian, samma ädelhet i tänkesätt, samma skarpsinne och värdighet i klart uttryckta tankar. Macaulay besitter i rikt mått dessa moraäliska-egenskaper, som en :historieskrifvare måste ega tillika med vetenskaplig bildning, arbetsförmåga och en viss grad af konstnärlig talent, nemligen : en orubblig kärlek till sanningen, en aldrig vacklande känsla för friheten och rättvisan och en icke blott på naturdrift och poetisk känsla, vtan på statsmannainsigter, grundad lefvande kärlek till-fosterlandet.