— På riddarhuset förekom i går afton lagutskottets förut af oss omnämnda betänkande, angående särskildt straff af 100 rdr bko för den, som, utan att vara prest, utdelar nattvarden, äfvensom 16 rdr 32 sk. för den, som af sådan person emottager sakramentet. Denna fråga väckte en ganska liflig diskussion, deruti företrädesvis hrr P. R. Tersmeden, C. E. Carleson och K. Cederschiöld utvecklade på ett klart och förtjenstfullt sätt, den förstnämnde de religiösa och de sednare de juridiska och praktiska skälen emot denna abnorma lagstiftning, stridande både mot det lutterska lärobegreppet, hvars grundtanka just vore en protest mot hierarkien och det presterliga monopoliet öfver samvetena och tillika mot den första regeln för all lagstiftning, eller att lagen skall uppfylla sitt ändamål och verka något nyttigt för samhället; hvaremot den nu föreslagna lagen ostridigt skulle verka skadligt, enär det sannolika resultatet deraf torde blifva antingen att de s. k. separatisterna alldeles icke beginge den heliga nattvarden, såvida det störde deras samvetsfrid, att emottaga nådemedlet af en person, som de arsåge genom sin bekännelse otjenlig att utdela detsamma, eller efter en ritual, den de trodde vara från läran afvikande, eller ock skulle de icke af straffbestämmelsen afhålla sig från den förmenta förbrytelsen, utsn fast heldre underkasta sig straffet och sedan anse sig såsom martyrer. I begge fallen skulle fanatis