Aftonbladet – 1 november 1854, sida 2

hvilket bekymmer talaren ansäg för tidigt för denna låneunge,, som ej visat hvad af den mände blifva. Vid votering bifölls utskottets förslag med 20 röster mot 11. Lagutskottets betänkande n:o 48, med förslag till förändringar i brottmålslagen. Vid första S:n önskade prostarne Tellbom, Almqvist och Forsell att skillnaden mellan snatteri och stöld skulle höjas och enligt prosten Teilboms önskan bestämmss till 3 rår silfver specie, hvaremot riksarkivarien Nordström, prostarne Melander och Lindberg yrkade bifall tiH. uiskottets förslag, då en af yttre förhällanden bestämd gräns mellan dem båda aldrig kan sättas, utan mäste blifva endast ett uttryck af samhällets barmherighetskänsla. Riksarkivarien Nordström utvecklade den reservation han vid betänkandet togat, hvilka anmärkningar vända sig förnämligast omkring 10 och 25 SS:na, der stöld öfver 2000 rår blifver belagd med längre straffarbete, samt det orätta uti att för ett brott bestämma tvenne arter af stra, som utskottet gjort då det bestämt både böter och tvåagsarbete för stöld. vid 5 S:n borttogs 6 mom., deri färgning af ansigtet eller förkslädning skulle qvalificera stölden; hvaremot denna qvalifikation infördes vid 26 s:n om rån; dessutom infördes här samma bestämmelse som fin nes uti 12 :ns tredje moment. I fråga om kyrkotukten uppstod en längre diskussion, deruti doktor Broman yrkade, att uti utslaget skulle införas en påminnelse för den dömde att infiona sig hos själasörjaren, för att erhälla undervisning. Flera talare avsägo det nog med den uppgift pastor skall få från domhafvanden på de sakfaällde; Riksarkivarien Nordström pöminde om det längsamma uti verkställigheten af pastors kallelserätt, och hemställde om ej någon genväg med undvikande af böter och hemtning, genom konungens befallningsliafvandes försorg, af den tredskande, mätte i dessa fall kunna bestimmas. Efter ett längre ordande, än för och än emot, bifölls slutligen utskottets hemställan, och ett af doktor Broman väckt förslag om. en särskild skrifvelse af Presteständet till. Kongl. Maj:t förblef hvilande på bordet. Mot ståndets beslut-i 10 och 15 S reserverade sig hr Nordström, liksom mot besiutet att förvandla snatteriboten till vattenoch brödstraff. ————L Borgareståndet har hela: förmiddagen diskuterat lagutskottets utlätande no 49, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angäende handelsböcker och handelsräkningar, utan att likväl medhinna mera än de tre första paragraferna. Rörande 1:a och 2:a 4, som diskuterades i sammanhang, uppstod en tre timmars debatt, derunder ej mindre än 23 särskilda talare yttrade sig, de flesta i flere repriser. Efter fyra voteringar blefvo jemväl dessa båda paragrafer bifallne, sedan likväl den förseglade sedeln 2:ne gånger måst öppnas. Den 3 godkändes efter några få anmärkningar. Derefter afbröts föredragningen, för att i afton fortsättas. Bondeståndet. Särskilda utskottets memorial n:o 24, angående: an visande af. medel till. bekostande af kontrollen vid brätvinsbränningen, blef afslaget och lagdt till handlingarne, emedan utskottet varit obehörigt att handlägga denna stätsutgiftsfröga. Bengt. Gndmundsson väckte motion derom att bondeständet: skulle i särskild underdånig skrifvelse anmäla hos Kongl. Maj:t, att den under namn af husbeliofsbrännerimedel utgående bevillning blifvit: på ett mot grundlagarnes ordagranna lydelse stridande sätt:bebandlad: och bestämd samt att bondeständet icke åtagit sig densamma. Motionen. begärdes på bordet: Statsutskottets utlåtanden n:ris 330 och 331 lades till handlingarne; 332 om belöning åt kapten mekanikus Sasse afslogs på förslag af Fenrik Anderson. Samma utskotts utlätande n:o 333, i anledning af återremisser angående statens medverkan för jernvägars anläggning, föredrogs punktvis. Vid den första punkten lät man bero. Den andra om ett anslag af 60,000 rdr till undersökningar bifölls ut-n diskussion. Den tredje punkten tillstyrker att Rikets Ständer till svar ä kongl. propositionen, så vidt den afser anskaffandet-och anvisandet af erforderliga. tillgångar, mätte bänvisa: till de beslut, hvilka i fråga om vpplåning redan äro eller ytterligare varda. vid denna riksdag fattade, samt komma att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmötlas. Denna punkt önskade Henrik Andersson måtte förbigäs tills den följande. vore; afgjord; men Ola Mänssoh emotsatte sig detta. Till följe häraf uppträdde Henrik Andersson mot utskottets förslag och yrkade afslag, hvilket också blef ståndets beslut vid votering, deri 30 voro för bifall och 36 för afslag. Emot denna utgång anmäldes en stor mängd reservationer. Vid den sista punkten, som tillstyrker 5 millioners anslag, deraf 4 millioner till Westgötabanan och 1 million till den Skånska uppträdde först Henriks Andersson emot detta anslag. Han ansåg att frågan var för vigtig att brädstörtadt afgöras och tvekade orh verkligen: medel kunde blifva tillgängliga. För öfrigt tyckte han det vara en klokare hushållning att först fullborda den jernväg, som var påbörjad; och få afkastning af den, än att på samma gång börja på flera håll, utan att få afkastning någonstädes. Som han i allmänhet var emot statens öfvertagande af jernvägsbyggnaderna, så ville han förorda afslag; så mycket heldre som ett uppskof till nästa riksdag och utarbetandet af bestämda planer icke kunde förorsaka nägon skada. Matts Persson, David Andersson, Lekberg, Nils Nilsson från Wermland, Ola Persson och Måns Månsson från Kalmar län talade alla för afslag.. Deremot uppträdde Anders Andersson i Walla, Falk, Petter Jönsson, Nyqvist, Sahlström och vice talman Svartling samt alla skånska riksdagsmän för bifall. Sahlström erinrade hurusom hvarje är, hvarje dag, som gick förlorad för jernvägssaken var en oberäknelig förlust för landets förkofran i materielt och andligt hänseende, huru det satte fosterlandet tillbak a för decennier i dess täflan att följa med sin tid och utlandet, huru våra fäder strax efter förlusten af en tredjedel af riket och upptagna af ett vidt utseende krig likväl hade den storsintheten att företaga sig byggandet af: Göta kanal. Han önskade att det nuvarande bondeståndet mätte handla värdigt förfäderna och icke rygga till. baka när det var fråga om ett stort fosterländskt företag af oberäknelig nytta och af oundviklig nödvändighet för landets fortkomst, för jordbrukets, bergshandteringens och alla andra yrkens bästa. Resultatet blef emellertid afslag genom votering som utföll med 36 nej, hvilka antogo prosten Tellboms reservation, och 29 ja, som voro för bifall. Hela minnoriteten reserverade sig. Ännu ett ord om Birger-Jarls-festen: Till Redaktionen af Aftonbladet! Det är ett eget skådespel; som den officiella såväl a Jan Afkalkon tidningan asadan an väckas tid nästan