Aftonbladet – 1 november 1854, sida 2

Prestestånåot. Statsutskottets utlåtande n:o 329, angående de i:regerinsformens 63 4 omförmälde 2:ne kreditivsummors belopp under tiden intill nästa riksdag. Doktor Sandberg inledde den korta diskussion, som öfver frågan fördes: Det har i stora anslagsfrågor blifvit en praxis att gifva ett tyst bifall; men tälaren bad att ständet ej skulle illa upptaga om han yttrade nägra ord i en så vigtig och ömtälig fråga. Tali uppräknade alla de anslag försvarsverket erhöllit, Om detta kreditiv har varit så mycket taladt och skrifvet, att särdeles mer ej vore att säga. Neutralitetspolitikemgillades af ständerna, och talaren önskade ej att Sverge skulle kastas i ett vidt utseende krig, Hvad det omtalade förtroendevotum för ministrarne beträftar Hade: talaren hvarken lofsjungit eller klandrat, ett ombyte af rådgifvare syntes ej medföra ågra synnerliga förder lar. På det ständerna ej måtte hafva nägon deliden fara, som kunde uppstä af en vägran, lemnade tal. sitt bifall till den kongl. propositionen i det hopp:att regeripngen använder medlen till fäderneslandets fromma. Biskop Heurlin förklarade, i: egenskap af ledamot i bemliga utskottet, att ban ansåg bifall till den kongl. propositionen vara både klokt, nyttigt och fosterländskt. Prosten Almqvist uttalade sin ledsnad öfver de bearbetningar som blifvit gjorda för att vägra bifall till den kongl. propositionen, hvilken, enligt talarens uppfattning, afsåg eventvaliteten af ett krig och ej upprätthållande af neutralitetspolitiken. Talaren hade dock. gerna sett att ett votum af cheferna för: landtoch sjöförsvaret hade ätföljt propositionen, äfvensom representationen bort fätt veta hvad bidrag det norska statsverket lemnat. Biskop Heurlin gaf den vpplysning att Kong! Maj:t af norska statsverket eger ett kreditiv å 50,000 och ett annat af 100,000 specie att disponera, samt dispositionsrätt öfver alla norska statsverkets öfverskottsmedel, hvilka lära uppgå till omkring två millioner specie. På derom gjord framställning biföll ståndet enhälligt hvad utskottet föreslagit. Bankoutskottets memorial n:o 67, med förslag till bankodiskonternas lönestat. — Första momentet, som föreslär förhöjning för diskontverkets direktörer frän 250 rår till 500, bifölls. Andra momentet, sora omfattar aflöning åt kansliet och kontoret, återremitterades, dels för att uppföras i fast lön, dels för att kanslistlönerna skulle fördelas, p3 sätt ridderskapet och adeln gjort, samt att lön åt en kassakreditivkassör skulle bestämmas. 3:e punkten återremitterades. äfven för attkanslistarfvoden skulle bestämmas, deck med bibehållande af samma proportion som nu mellan första och andra ombudsmannen. Prosten Kullman önskade att lönen för andra ombudsmannen skulle höjas, emedan Hans besvär vid utförandet af sina åligganden är större, då han personligen måste utföra sina mål, när deremot konungens befallningsbafvande. utför mälen åt första ombudsmannen. De öfriga momenterna. biföllos. Den lönestat som blifvit föreslagen för Göteborgs lånekontor bifölls, samma förhällande egde rum med Malm länekontor. Hvad Wisby lånekontor beträffar yrkade prosten Kullman och prosten Berlin antagande af hr Aminoffs reservation som lönestat för detta kontor. Doktorerne A. Nordström och Björkman yrkade bifall till utskottets förslag. Prosten Kullman kunde ej fatta hvarför man motsatte sig den fördelning af lönerna som hr Aminoft föreslagit, då ej begärts något anslag; men doktor Björkman förklarade att: detta yrkande afsäg-en möjlig qvot för pensionering af länekontorets tjenstemän,!