RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln, Dechargebetänkandet. Statsrådet friherre Polmstjerna, C. O., erinrade först om den välvilja ridderskapet och adeln visat friherren då han säsom landtmarskalk hade första rummet inon, ståndet och hvaraf hr statsrädet derefter städse njutit tillfredsställelse. Denna välvilja ansäg friherren hafva föranledt den ställning han sedermera fätt intaga och det förtroende af konungen, som hedrat honom med ett rum i rädskammaren. Friherren vore öfvertygad att denna välvilja ej heller nu skulle svika honom, då han, emot hvad förr varit vanligt, här personligen uppträdde till sitt försvar. Friberren uppläste derefter ett skriftligt anförande, deri han hufvudsakligen uppehöll sig vid konstitutionsutskottets anmärkningar i följande punkter, nemligen den första angående justitieministerns underlåtenhet att afgifva yttrande vid tillsättning af ätskilliga häradshöfdingebeställningar. Friherren ansäg här endast nödigt fästa uppmärksemheten ä det småaktiga i denna anmärkning, som förmentes endast härleda sig derifrån, att protokollssekreteraren uteglömt en rad i protokollet angående föredragandens och det öfriga statsrädets tillstyrkande af de ifrågavarande utnämningarne. 10:de punkten, angående behandlingen af ett mäl rörande äterställande af försuten tid för utbekommande af sett fordringsanspråk hos kronan för verkställda tjen steförrättningar, rörde mera friberrens departement.