Aftonbladet – 7 juli 1854, sida 2

DANMARE. Slesvigska ministeren har utfärdat ett cirkulär, hvari den köpman som utfärdar priskuranter eller räkningar i annat mynt än det nu för hela monarkien stadgade riksmyntet hotas med strängt straff. Justitieministeren har publicerat den nyalagen om afhändandet af de till län, säterier och fiderikommisser, offentliga stiftelser och embeten hörande bondgårdar. : Feedrelandet sammanfattar i anledning af en af H. Hage utgifven broschyr sina och det nationella partiets åsigter i afseende på den yttre politiken på följande sätt: Neutraliteten så länge som möjligt; ordet möjligt icke taget i den meningen, att vi skulle vänta med att taga ett parti tills man tvingar oss, ty då är det ingen förtjenst och ingen fördel att taga ett parti utan deremot så förstådt, att vi skola hälla oss så :ävge utanför str den, som denna icke i våra farvatten nått det omfång, att vårt så väl som Sverges del tagande deri blir rent af en politisk nödvändighet. Så länge Svarta hafvet och Donauländerna äro krigets hufvudskådeplats, skall vår neutralitet sålunds vara betryggad; blir deremot Östersjön — och förhållandena kunna lätt taga den vändningen — krigets brännpunkt, då är det snart förbi med nordens neutralitet, och det är då icke fråga om hvilket parti vi skola taga. Vi äre alldeles eniga med hr Hage deri, att vi böra gå fritt och fullständigt med vestern och lemna vårt bidrag till att kriget får ett snart slut. Då detta ögonblick närmar sig, då de styrandes skarpa blick ser, att den europeiska fredens intressen fordra en allmän koalition mot Ryssland, och om angreppet! härtill samlar sig i Östersjön, om en landstigning ; Finland beslutas och svärdet rigtas mot Ryssland: hjerta, då böra vi — innan man sätter oss knifver på strupen — öppet och manligt träda fram och er bjuda vestmakterna vårt ringa bidrag till civilisationens och frihetens goda sak. Vi hysa ej minsta tvifvel om, att våra bröder på andra sidan sundet i denna händelse skola intaga samma ställning som vi. FINLAND. I dag ankommen finsk post medförde underrättelser från Helsingfors af den 1, frår Åbo af den 4 dennes samt från Petersburg af den 28 Juni. Uti skrifvelse af den 27 i sistl. Juni må. nad meddelar en korrespondent från Wiborg följande underrättelser: Engelsmännen hafva varit här, dock ej i Wiborg. utan 4 mil härifrån vid Björkö, dit de lära ankom mit redan sistl. thorsdag eller fredag; men först on söndagsmorgon blef det kändt här, och då blef de litet brådtom. Ingen hördes dock af. Nu äro de redan borta, säkert ät Kronstadt, såsom man förmo dar. Fartygens antal skall hafva varit 47 eller 48. nägra pästå 60, hvilket dock är mindre tillförlitligt En ifrån Narva ankommande, till Hackm:n komp bestämd skuta, lastad med sten, togo de i förvar och bhöllo den i tre dagar. Skepparen, en bonde, under gick den strängaste examen; först frågades om sku: tan var hans? — Ja. (Det var ock sannt.) — Sedan. om lasten var hans? — Ja. Ytterligare frågades: om han kände vägen till Wiborg; om Wiborg va väl befästadt; huru djup segelleden dit var, m. m., uppå hvilka frägor gubben svarade allebanda. Slut ligen bade de lofvat komma och hälsa på Wiborg oc! gästa der en tid. Sedan slapp han sistl. lördag si väg med skutan och är nu här. Tolken på engelsk: flottan skulle, enligt gubbens påstående, hafva vari en finsk matros, som talte så kallad vestfinska.