Aftonbladet – 11 mars 1854, sida 3

Grekiskt-Ryska kyrkan. (Ur Le Duces La Question Russe.) VI. De ryska presternas materiella belägenhet, — Grekiska presterskapets frioch rättigheter i Konstantinopel. — Inkomster och sportler. — Simioni, — Tionden. Ryska presterskapet är utsatt för förtryck icke blott från envålsherrskarens sida, utan äfven från de enskilda magnater, hvilkas församlingar de betjena. När de blifva kallade till dessa sednare i angelägenheter som röra deras kyrka, är det icke sällsynt, att de öfverhopas med förebråelser och afspisas med det mest skymfande förakt, hvilket likväl icke förhindrar magnaterna att vid förefallande behof reqvirera deras vigvatten, deras korstecken och deras te deum. ) ) Låtom oss nu med det tillstånd af träldom hvaruti grekisk-ryska kyrkan är försänkt under czarernas spira, jemföra de frioch rättigheter, hvilka den grekisk-orientaliska kyrkan åtnjuter under de muselmanska kejsarnes spira. Patriarken i Konstantinopel är den grekiska befolkningens chef. Han för presid:um i synoden och afdömer utan appell alla civila och religiösa frågor. Han och de tolf metropoliterna, som under hans presidium utgöra synoden eller den grekiska befolkningens stora räd, äro fria frän haratsch, d. v. 8. den personella afgiften. Erkebiskoparne oeh biskoparne äro sjelfskrifna ledamöter i mun:cipalrådet, 1:kasom guvernörerna och muftis. Patriarken och erkebiskoparne äro uti den grekiska befolkningens intresse närvarande vid skatternas fördelning. Alla kadis och alla stäthällare äro förpligtade att läta verkställa de domar af patriarken, hvilka röra de kristna af den grekiska bekännelsen. De äro likaledes för