Aftonbladet – 9 mars 1854, sida 2

icke var dokumenterna som förmått kommitteen till dess betänkande, utan de stora flottor som utrustas och de armeer som på alla sidor om oss sättas på benen. Nissen frågade om det icke vore vanligt att tillfoga i ett beslut om en bevillning ordet intill) framför surmman; hvarpä Stabell upplyste att det vanliga vore att bevilja en bestämd summa utan något tillägg. Vid anställd votering blef betänkandet enhälligt antaget. Morgenbladet yttrar i anledning af detta beslut: Skulle förhållandena antaga den allvarligaste karakter och skulle den ryska sjelfherrskarens öfvermod tvinga de förenade rikena att lemna den ställning, som de med hela det öfriga Europas bifall ärnar intaga, så skall den nu beviljade summan icke räcka långt. Men Hans Maj:t kan lita på det norska folket och på dess representanter; de skola icke sky någon uppoffring, för att i förening med brödrafolket göra allt hvad nationens ära och välfärd fordrar. Christianias trenne sångföreningar ha bringat sin hyllning åt den gamle general Krogh, som nyligen tagit afsked. Till följe af någon försumlighet i afseende på skenornas fästande vid underlaget gled en af de nya lokomotiverna den 4 dennes af Jernvägen straxt utanför bangården i Christiania, så att man hade mycken möda att åter få densamma upplyftad. Någon olycka inträffade icke. RIKSDAGEN. I gårdagens aftonplenum blefvo de återstående punkterna af de hvilande förslagen till ändringar i vissa delar af regeringsformeh på följande sätt definitift afgjorda: 5. Förslag till ändring i 69 Regeringsformen, angående behandlingen af Statsutskottets betänkanden utt de I nämnde omförmälda frågor. Afslogs af bondeståndet, men bifölls af de öfriga stånden. 0. Förslag till ändring 1 53 och 70 6 Regeringsformen samt 314 Riksdagsordningen, angående åtskilliga bevillningsutskottets åligganden. Bifölls af alla fyra stånden. 7. Förslag till ändring i 71 Regeringsformen, anfiende åtskilliga till Förstärkt Statsutskott hänvisade rågor. Bifölls af alla fyra stånden. S. Förslag till ändring 1 68 Riksdagserdningen, angående tiden för revisionerne af Statsverkets, Bankens och Riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning. Afslogs af presteståndet, men bifölls af de tre öfriga stånden. 9. Förslag till åndring I 145 Riksdagsordningen, angående representationsrättigheten för Stockholm. Afslogs af bondeståndet, men bifölls af de tre öfriga. 10. Förslag till ändring i 14 3 mom. Riksdagsordningen, angående grunderna för röstberäkningen vid riksdagsmannaval i städerna. Förföll i anledning deraf hos bondeståndet, men bifölls af de öfriga. 11. Förslag till ändring i 39 4 Riksdagsordningen, angående val af ordförande i utskott och andra Rikets Ständers delegationer. Afslogs af ridderskapet och adeln samt presteståndet, men bifölls af borgareoch bondestånden. 12. Förslag till ändring 1 43 Riksdagsordningen, angående förändrade grunder för bildandet af sammansatta utskott. Bifölls af alla fyra stånden. Ridderskapet och Adeln. Plenum d. 8 Mars, f. m. Enligt af ståndet förut fattadt beslut företogs nu till behandling konstitutionsutskottets memorial n:o 4 och föredrogs punktvis: 1:a punkten, innehållande förslag till ändring af 28 regeringsformen, angående rättighet för konungen att till vissa embeten och tjenster kalla och nämna äfven utländske män, som den evangelisk-lutherska läran bekänna. Hr von Harlmansdorff ansåg visserligen att utländske män blifvit, genom den föreslagna förändringen af ifrågavarande , mera gynnade än inländske medborgare, då de förstnämnde kunde, efter vederbörandes hörande, eller uppå deras framställning af konungen kallas och befordras till lärarebefattningar vid universiteterna, de teologiska läraretjensterna likväl undantagna, såsom ock till lärareeller andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom till läkarebefattningar, utan föregånget upprättadt förslag eller afläggande af specimen, men trodde dock att en förbättring af nämnde s vore vunnen och yrkade derföre bifall till denna punkt af betänkandet. Grefve Lagerbjelke trodde att orden, efter vederbörandes hörande eller uppå deras framställning inneburo full garanti att inga andra än qvalificerade personer skulle af konungen kallas och befordras. Denna punkt bifölls. 2:a punkten, med förslag till tillägg af 28 4 regeringsformen, angående naturalisation af utländske män. Hr von Hartmansdorff: Det är en brist i våra grundlagar att ingenting finnes stadgadt om naturalisation af utländske män. Utskottet har velat förekomma detta missförhållande, men icke varit lyckligt i sitt förslag. Slutet af det föreslagna tillägget: Sålunda naturaliserad utlänning njute samma rättigheter och förmåner som infödd svensk man, skulle icke lägga hinder i vägen för utlänningars beklädande med de högsta embeten, såsom statsrådsplatser, m. m., hvilket talaren ansåg medföra stora vådor, och yrkade derföre afslag å denna punkt. Af samma åsigt voro hrr Cederschiöld, Printzensköld, Adelborg, Ribbing, statsrådet Mörner och landshöfding Fåhreus. Grefve Lagerbjelke ansåg att inga vådor, såsom man här antydt, voro att befara genom antagande af denna punkt, då en naturalisationslag, af konung och ständer gemensamt beslutad, komme att innehålla de uvalifikationer som fordrades för utländsk mans naturalisation och åtnjutande af lika rättigheter och förmårer med infödd svensk man. Talaren yrkade bifall. Hr Mannerskantz ansåg att hvarken någon våda eler skada för landet skulle uppstå om en i vederbörig ordning naturaliserad utländsk man beklädes äfven med de högsta embeten. Yrkade bifall. Friherre Stjernstedt: På samma gång man medgifvit nyttan af ett stadgande om naturalisation af utändske män, har man derjemte åberopat de stora fädor som vore att befara genom att medgifva en älunda naturaliserad utlänning fulla: medborgerliga