Aftonbladet – 2 februari 1854, sida 3

RÄTTEGÅNGSocu POLISSAKER. Tryckfrihetsåtalet mot Aftenbladet. Tillförordnade aktorn, stadsfiskalen och borgmästaren Mellbin hade till rådhusrätten inlemnat följande stämning: Till Stockholms stads rädhwsrätt! Uti skrifvelse till hr justitie-kanslerren af den 20 i denna månad, har hans exellens hr jjustitie-stats-ministern tillkännagifvit, det han ansettt en i tidningen Aftonbladet för thorsdagen den 19 idenhes nir 15, efter uppgift ur utlindskt blad hemtad, men af redaktionen såsom förträfMig förordad artikel, hvilken börjar ä första sidans femte spalt med orden: I folkens angelägenheter c samt derefter oafbrutet till andra sidans andra spalt fortsatt och der med orden: Säåsom sädane böra vi akta oss för att till dem sätta något förtroende,, afslutad artikel, innehälla så smädliga och förgripliga yttrande och omdömen om de, i fredligt förhällande med Sverige, varande österrikiska kejsarstaten och konungariket Preussen, äfvensom desse staters nuvarande regenter, att densamma bör ätalas med äberopad tillämpning af 9 momentet af 3 tryckfrihetsförordningen. Med anledning hvaraf hr justitie-kansleren anbefallt mig att, i omförmälda änseende, åtal emot ansvarige utgifvaren af förenämnde tidning, filosofie magister C. F. Bergstedt, vid vederbörlig domstol anställa och utföra; och får jag till ätlydnad af denna hr justitiekanslerens befallning, å tjenstens vägnar begära laga kallelse och stämning å förbemälte filosofie magister C. F. Bergstedt, dervid jag ä honom yrkar ansvar enligt 3 4 9 momentet try ckfrihetsförordningen och 6 kapitlet 5 missgerningsbalken, jemförd med kongl. förordningen den 20 Jan. 1779, samt att ansvaret må bestämmas till fängelse efter domstolens bepröfvande; hvarförutan jag under förbehäll af öppen talan i mälet, yrkar att det åtalade tidningsnumret mätte förklaras konfiskabelt. Stockholm den 26 Januari 1854. G. A. Mellbin. Då mälet, som blifvit lottadt på 6:te afdelningen, i dag påropades, inställde sig parterna personligen, och aktor inlemnade till rätten ett exemplar af det åtalade Aftonbladsnumret, hvari ätskiliga delar voro understrukna, hvilka borde anses säsm mest förgripliga. Svaranden, hr OC. F. Bergstdt, anhöll och tilläts att på stället om dessa undestrukna ställen taga kännedom, och framställde dereter muntligt sitt svaromål på ungefär följande sätt: Svaranden måste i första rummet anmärka det ovanliga i den ifrågavarande anklagelsen, att den äklagande makten icke närmare betecknå arten af den förmenta brottsligheten af den åtalade artikeln än genom understrykande af omkring en half spalt af dess ext. I vanliga fall tillhör det anklagaren att ådasalägga den äklagade sakens brottsligghet; i det ifråsavarande tycktes man vilja älägga. den anklagade sjelf att a priori bevisa sin oskuld. SSvaranden protesterade mot behörigheten af ett sådant procedere, hvarigenom han fann sig beröfvad det beneficium juris som 3 och 5 4 14 kap. rättegängsbalken tillerkände hvarje anklagad; men dä saken i sig sjelf var så klar, att någon tidsutdrägt ej borde komma i fråga, ville han dock, med ledning af några uttryck i stämninsen och de understrukna ställena i artikeln, söka visa, tt den åklagade artikeln icke innebär något, hvarpå len citerade paragrafen i tryckfr.hetsförordningen unde tillämpas. Då h. ex. justitiestatsministern, efter ordalagen i stämningen, tycktes betvifla att den ätalade artikeln verkligen efter uppgift var hemtad ur en: utländsk tidning, om hvars tillvaro måhända hans excellens sväfvade i osäkerhet, anhöll svaranden att hos rätten få förete The Economist för den 7 Januari 1854, hvarest på sidan 2, i slutet af andra spalten, återfinnes originalet till den i Aftonbladet åttergifna artikeln, inder titel: The Nemesis of Sovereiigns, hvilken tiel likväl, såsom nog skarp, blifvit vid öfversättninsen utesluten. Svaranden bad vidare få upplysa, att Sconomist är en i alla civiliserade länder betydligt pridd och värderad handelstidning, som ur handelns, ndustriens och den allmänna statslärans synpunkt likäl äfven behandlar politiska frägor; att dess utgifvare nr Wilson öfver allt i hela den bildade verlden åtjuter det högsta anseende som en af nutidens störta statsekonomer, hvars talrika och omfattande areten gälla som grundvalar för den moderna handelskonomiska vetenskapen, och att ham innehar ett utnärkt rum inom den engelska natiionalrepresentatioen. Det har mot svaranden blifvitt anmärkt att han kallat den anförda artikeln förträffllig. Han vågade också tro att ingen upplyst läsare skkulle jäfva detta ;mdöme, som han ansäg för en äraa att vidkännas; ;tt omdöme som hade sin grund i dden rena och högsinnadt sedliga syftningen, det ädla . och manliga språset, och den klara blicken öfver dde deri skildrade