Aftonbladet – 17 januari 1854, sida 2

med mig... Allt är färdigt och lilla Lotten bär just nu in en förträfflig höna... — Jag har sannerligen förlorat all aptit — sade öfversten — men jag vill gerna betala hela kalaset blott Jag slipper härifrån. Men Gyllenroth hade emellertid fyllt två väldiga silfvertumlare ur den inburna bålen, bjöd öfversten den ena och sade muntert: — Se så, låt mig nu helsa dig välkommen ur de satans ryssarnes klor... Hvad tusan! Kan du ej dricka ett glas ärlig svensk punsch! Kung Carls skål! Gyllenroth förde bägaren till sina läppar. — Kung Carls skål — upprepade öfversten i det han tömde dryckeskärlet ända till botten. — Den dricker jag gerna och det med besked... Men det var en siatans punsch att vara stark... Gyllenroth hade endast smuttat på sitt glas. Han nedsatte det på bordet, utan att Stobee gaf akt derpå. — Sätt dig nu, min bästa bror — återtog kaptenen inställsamt, i det han drog fram en stol och placerade öfversten vid bordet; — nå, flickor, passen upp nu och varen flinka på foten... En sådan gäst som denne får ni ej ofta... Och Gyllenroth fyllde åter öfverstens bägare... Redan något förvirrad stirrade Stobeåe framför sig, fattade derefter bägaren och tömde honom häftigt. — Det går bra — mumlade Gyllenroth för sig sjelf. — Ett par sådana till... och du är knäckt, min gOSse. . ohjelpligt knäckt... — Ett imprevisoe. En tillfällighet afgör ofta ifver en persons blifrande lefnadsbana. Lafon, säsom skådespelare änge franska publikens älskling, var först bestämd för teologien. Vid franska revolutionens utbrott egnade han sig ät de medicinska veenskaperna, men bekymrade sig vida mindre om kyrkofäderna och Hippokrates än om Raeines och Corneilles poetiska bilder. En afton befinner sig den unga läkaren på teatern, der mam till förmån för de fattiga skulle ge Tancred. Kort före styckets: böran är hufvudaktören försvunnen. Teaterdirektören ger det till känna för publiken oeh studenten erbjuder sig med hög stämma utt öfvertaga rollen, Publiken, som väntade sig en löjlig scen, af sitt bifall, — stycket gafs och utgången var Lafons första eger. — Den unga debutanten vann allmänt bifall genom sin väljudande stämma ooh sitt lifiga föredrag. Sä blef Lafon skådospelare,