Aftonbladet – 19 juli 1852, sida 2

Återblick på det andra ällmänna svenska läraremötet. ) HL. De öfriga båda hufvudfrågor, som blefvc föremål för mötets öfverläggning på de all männa sammankomsterna, rörde dels behofvet af fullständigare anstalter (ör gvinnans uppfosträn i allmänhet, dels särskilt lämpligheten af fruntimmers användande: såsom lärarinnor för barn och behovet af särskilta bildningsanstälter för qvinnan med afseende på detta för henne Tika haturliga som inom familjerna van liga kall, Hvilket åtskilliga talare ville have utsträckt till öfvertagande äfven af lärarebefattningar i folkskolorna. Många behjertansvärda ord yttrades under denna diskussior om det förvända uti den hittills vaaliga qvinliga uppfostran, hvilken för de högre stånden mera afser att: bilda konstlade grannlåtsdockor för salongerna, än att uppfostra sunda och dugliga mödrar, hvilka en gång i sin ordning må kunna blifva förståndiga uppfostrarinnor för sina barn, men för de lägre stånden åter, hvad undervisningen angår, nästan helt och hållet försummas, med undantag blott af den ti:l nattvardsläsningen hörande katekesen och bibliska historien. Det oss härstädes beskärda utrymmet tillåter oss likväl icke nu att här ingå uti någon vidare utveckling af de åsigter, som uttalades rörande detta i hög grad maktpåliggande ämne. Måhända få vi tillfälle att en annan gång dertill återkomma. Vi kunna likväl icke lemna denna anledning obegagnad att fästa uppmärksamheten på de upplysningar om förhåällandet i åtskilliga af de nordamerikanska Förenta Staterna i afseende på den qvinliga uppfostran och den vigt man derstädes lägger på qvinnang användande såsom lärarinna uti de allmänna. skolorna, hvilka hr magister Siljeström meddelat i sia nyligen utgifna Resa i Förenta Staterna, och hvilka ännu tycktes vara obekanta äfven för de flesta bland dem, som vid mötet deltogo i diskussionen om dessa frågor. : Vi lemna härmed de allmänna sammankomsterna för att äfven kasta-en -blick på nägra af de frågor, som förehades på mötets afdelningar. På afdelningen för folkskolväsendet företog man sig först att undersöka, hvilka de förnämsta hinder för närvarande äro, som för folkskolan försvåra möjligheten att uppfylla sin bestämmelse. Såsom sådana hinder uppgåfvos ) Se Aftonblädet N:o 154: och 158.