blifvit uttaladt af de praktiske männen af-yrket. Vi hoppas nemligen, att ett sådant erkännande frän detta häll ätminstone i någon mån skall påskynda uppfyllelsen af den anspråkslösa önskan, vi ännu för kort tid sedan sågo den af många ännu misskände folkskolereformatorn uti en af honom nyligen offentliggjord uppsats om folkskolan uttrycka, den nemligen: vatt en sådan gemensam bottenskols icke måtte anses för ett opraktiskt tankefoster af ett utopiskt svärmeri, utan för hvad den sannerligen är, ett gitvet tidens behof. De härmed närmast sammanhängande frågorna, hvilka äfven i omedelbart sammanhang med den sist anförda företogos . till öfverläggning, såsom om folkskolans förhållande till hemmet i afseende på nödig samverkan vid barnens uppfostran och undervisning, om vigten deraf att äfven de högre klasserna mera allmänt, än nu sker, måtte skicka sina barn till folkskolan ra. fl., besvarades sedan äfven i nära öfverensstämmelse med de af grefve RudenseHöld uti hans utgifna arbeten härom uttalade åsigter. Af dessa frågor upptog den om folkskolans förhållande till hemmet den längsta diskussionen. Man erkände allmänt vigten af bådas samverkan och af hemmets medverkan äfven vid undervisningen, fästade likväl olika förhoppningar dervid, alltefter den skiljaktiga erfarenhet olika talare inhemtat om föräldrars förmåga och benägenhet att understödja skolan i hennes omsorger. De öfriga frågor, som på afdelningen för folkskolväsendet blefvo föremål för öfverlöggning, rörde dels sättet att kunna bereda nödig undervisning åt de många döfstumma och blinda i landet, som icke kunna fö plats vid det enda af staten för detta ändamål inrättade institutet, dels tillräöckligheten eller rättare sagdt otillräckligheten — ty sådan var åtminstone afdelningens bestämda äsigt — af den så väl teoretiska som praktiska bildning för yrket, som folkskollärare-kandidaterne i våra nuvarande seminarier erhålla, dels slutligen lämpligaste sättet att betrakta söndagsskolan, antingen såsom en fortsättningsskola till folkskolan i allmänhet. eller såsom en uteslutande åt religionsundervisningen egnad skola. Vi måste afhålla oss från någon utförligare redogörelse för diskussionen om dessa frågor och inskränka oss att sågzom det anmärkningsvärdaste anföra, att afdelningen besvarade den frågsn, huruvida seminarii-bildningen, sådan denna i öfverensstämmelse med den kongl. stadgan meddelas, tillförsäkrar den afgående skollärare-kanpdidaten tillräcklig teoretisk och praktisk skicklighet för hans blifvande yrke, med obetingadt och enstämmigt nej, samt at! åsigterna visade sig de!ade rörande lämplighe ten att använda söndagen till meddelande af undervisning äfven i verldsliga ämnen. Slutligen torde, såsom äfven i någon mår anmärkningsvärdt, böra nämnas, att ingen enda seminarii-föreståndare från landsorten hade infunnit sig till deltagande i mötet, med undantag af föreståndaren för seminariund i Strengnäs hr Ekendal, hvilken dock först under sista dagen af mötets sammanvaro tecknade sig såsom ledamot. Folkskollärare-seminarierna voro således vid detta mötte egentligen endast representerade af föreståndaren för seminarium i Stockbolm hr Wessling, hvilken äfven valdes till ordförande på afdelningen och fullgjorde detta uppdrag till allmän belätenhet.