Aftonbladet – 19 juli 1852, sida 2

SvILyvEVI, SUVIUIL DULlvVIL Val DUTICUL. Ja UI LILLIKG Maåste betraktas som födoämae, hvilket bränvin ick3 är, kan smaken. icke blifva den enda domaren öfver dess godhet och värde. Derföre begagnas ocksä i dess hemland, Baierns,en icke särdeles invecklad. method att pröfva ölets halt på födande eller för smakenansenäma beständsdelar. Genom att tid efter annn äta verkställa dylika undersökningar och offentliggöra resultaterna, skulle polisen tvinga fabrikanterna att lemna en sund och födande vara samt derigenom göra allmänheten en högst väsendtlig tjenst. Vi hafva exempelvis nämnt dessa två artiklar, enlast för att fästa uppmärksamheten på sakens vigt och på nyttan af att göra sig underrättad om de ätgärder, som i andra stora städer blifvit vidtagna, för att motsvara allmänhetens och den fattiges anspräk på skydd, samt sälunda öka de stora förbindelser, hvari hvarje redlig medborgare stär till en väl ordoad polis., Kongl. Lifrustkammaren och Kongl Kläd kammarens Museum. Dessa bäda för svenska historiska minnen dyrbara förvaringsställen, af hvilka den förra varit ä Ulriks dals lustlott, den sednare ä Kongl. slottet, äro sedan 1850 flyttade till första väningen af prins Gustafs pa lats vid Gastaf Adolfs torg. Sedan sakerna nyligen huunit blifva så ordnade, att de kunnat visas för allmänheten, hafva de numera varit tör henne tillgängliga sedan den 35 i förliden månad, trenne dagar : veckan. Det är majoren Adolf Schiätzercrantz, nu utrikes vistande, som med sälispordt nit, ordningssinne och smak samt med ringa tillgängliga medel lyckat: att ordna detta lilla museum, som ingen utan nöje och deltagande äser. Vi tro oss göra allmänheten, isynnerhet till stader ankomna eller sig hit ämnade resande, en tjenst med att i korthet omförmäla de förnämsta saker, som v funnit ådraga sig uppmärksamhet. Samlingarne intaga 4 rum, hvarat det första M upptaget af livrer från och med konung Gustaf II Adolfs till närvarande tid. Här finnas en ständdrabantskapten och en ständ drabant, klädde i paradmundering. I det andra är i skäp förvarade klädedrägiter, vapen oeh sadelmun: deringar, som tillhört kongl. och furstliga personer från och med Gustaf I:s t. o. m. närvarande tid Biand dem anföra vi följande: en broderad siden drägt, 3 svärd, en pistol, ett par stigbyglar, ett rik med silke broderadt sidensängomhänge och möbeltyg som tillhört konung Gustaf I. En kröningsmantel sadelbommar af förgyldt silfser, agrafter och rosette; f guld med rika ornamenter af emaltjeradt guld. samt i fist guld infattade topaser, som tillhört ko aung Carl IX:s kröningssadel; den skjorta och de svärd konung Gustaf II Adolf bar islaget vid Lätzen, samme konungs kröningssadel; det svärd han begag nade då han var i handgemäng med en kroat, och den sabel han af honom tog; en sabet och en dolk beslagne med guld, hvilka blifvit skänkte till konun gen af fursten af Siebenbärgen Bethlen Gabor. Er ridsadel, en pilbåge och ett par broderade saffiansstöflor, som tillhört drottning Christina. Krönings drägt, en med äkta perlor och guld rikt broderac kröningssadel, hvars betseltyg, stigbyglar och pistolei äro ornerade med emalj och stenar, samt en mängd drägter, som tillhört konung Carl X Gustaf. — Ko. nung Carl XI:s kröningsmantel och sädel, den sed nare, rikt broderad med guld och stora äkta perlor är skänkt af riksstallmästaren Torstensson; den hat konungen bar i slaget vid Lund; en dubbelbössa oct ett par pistoler med fina silfverinläggningar; en tar. kisk sabel med fäste och balja af guld med infattads ädla stenar. — De kläder konung Carl XII bar d han stupade vid Fredrikshall; den värja och utter skinnsmössa han nyttjade i kalabaliken i Bender ock den peruk han begagnade under sia hemfärd -frär Turkiet; :en gångstol, en vagga, en fana och en med perlemor inlagd. lodbössa. — Konung Fredrik I:s krö ningsmantel och de kläder konungen bar då han: norska fälttäget blef särad. — De kläder, den värjs och den ridsadel konung Gustaf III begsgnade revo lutionsdagen 1772; de kläder: ban nyttjade i slage vid Svensksund; den första svenska nationaldrägter samt den kostym och mask konungen bar då han ble skjuten. — Konung Gustaf IV Adolfs kläder, begagnade den 13 Mars 1809. — Konung Carl XIII:s klä der, som han nyttjade dä han blef särad i slaget vid Hogland. — Konung Carl XIV Johans kröningsdrägt. kröningssadei och fältmarskalksuniform samt der sommändostaf han erhöll som fransysk marskalk. Drottningarne Elrika Eleoaoras, Sofia Magdalenas, Hedvig Elisabeth Charlottas och Eugenia Bernhardins Desiderias kröningsdrägter; nuvarande drottningens bilägersdrägt, samt en dräpt, broderad af prinsessan Sofia Albertina och af henne sjelf begagnad. En oilett af vermelj, skänkt af staden Köpenhamn till lrottving Sofia Magdalena. Dessutom finnas i detta rum persista och spanska n. fl. drägter och vapen; ryska prestskrudar och helzonskåp, tagna i slaget vid Narva och på andra ställen. I tredje rummet, der dörröppningarne äro dekorerade med kaskar och harnesk samt väggarne beklädda ned i guld broderade vagnstäcken af rödt sammet, skänkte af konungen i Spanien till konung Carl IX, och med i guld och silfeer broderade schabraker, fianes äfven den andre häst, med sadelmundering och pistoler, som konung Gustaf II Adolf red i slaget vid Lätzen :och som hän äfven begagnade äret förut vid Breitenfeld; konung Carl XII:s kröningsselar samf äldre och nyare sadelmunderingar. I fjerde rummet, som är beklädt med i silke bro: derade handtäcken sedan konung Carl X:s tid oct med ryska pistolkappor, tagne i slaget vid Narva, förvaras allehanda slags rustningar, gevär, pistoler, svärd, sablar och värjor m. fl. vapen; Erik den He. liges pantsarhufvå, konung Gustaf II Adolfs harnesk. konung Carl XI:s bangr med landskapsvapnen, hvilket varit nyitjadt vid Carl XII:s begrafning; ett i slaget vid Narva taget svärd, som tillhört Czar Peter m. fl. I detta ram finnes en från hufvud till fot jern beklädd ryttare med spjut och sköld samt en drabant, klädd i full mundering, sedan Carl X:s tid. Tvenne rum äro änuu icke ordnade. De stäisam. band med major Schätzercrantz egna rum, hvilke bilda ett litet enskildt museum af de smakfullastc sammaldags möbler och dyrbara konststycken. (S. T.) Återblick på det andra ällmänna svenska läraremötet. De öfriga båda hufvudfrågor, som blefvo föremål för mötets öfverläggning på de. allmänna sammankomsterna, rörde dels behofvet af fullständigare anstalter för qvinnans uppfosträn i allmänhet, dels särskilt lämpligheten af fruntimmers användande: såsom lärarinnor för barn och behovet af särskilta bildningsaustälter för qvinnan med afseende på detta för henne Tika naturliga som inom familjerna vanliga kall, Hvilket åtskilliga talare ville hafva