Aftonbladet – 6 maj 1852, sida 2

Man vet att en polisspion vid namn Ofhms densamme som äfven besökt Sverges hufvud-p tad) hade uppträdt med en afgifvelse mott r Waldeck, ledamot af öfverrätten och huf-ls rudman för det radikala partiet inom de upp-lt östa kamrarna, såsom den der skulle hafvalf jort sig skyldig till delaktighet i högförrädi-t ka, stämplingar. Den tiden hade Preussen d nnu jury i politiska mål. Det blef bevisadt i tt åtskilliga föregifna bref från en republikan, !t x TEster, läkare i Köln och f. d. ledamot!t f den upplösta nationalförsamlingen i Berlin, roro en förfalskares verk. Ohm ansågs vara len som hade smidt ihop dem. Detta blefir risserligen aldrig juridiskt bevisadt, ty Ohm, vilken efter Waldecks frikännande blef an-le lagad för falsk angifvelse, blef sedermera be1 nådad, man vet icke rätt huru. Men detlil idagalades likväl att brefven blifvit hopsmidda 1 ör att störta Waldeck. Ohm, en vän och förtrogen till Goedsche, var medarbetare ill Neue Preussische Zeitung, på hvilken den frukjansvärda verkningen af Waldecks frikännande och Berliner Zuschauers moraliska dom återstudsade. Tidningen fortsatte icke destomindre sina denigrationsförsök. Men en vacker dag begaf det sig att hr Goedsche blef osams med enl af sina förtrogna, hvilken började utgifva Goedsches biografi i häften. Belysaren blef sjelf belyst och måste lemna tidningen. För att dölja sitt fall förklarade han att han icke skulle återtaga -pennan förrän han slagit sina fiender med förvirring. Han förkunnade att han ämnade anställa rättegång mot hr Engel, så hette hans f. d. förtrogne. Emellertid hade tvenne häften af biografien utkommit. Det tredje skulle just utkomma då författaren hotades med förvisning om han fortsatte utgifvandet. De öfriga häftena uteblefvo och hr Goedsche som begynt utgifva och ännu utgifver en teatertidning anses helt enkelt hafva återtagit sin plats i ofvannämnde tidning, ehuru denna uppgift tål bekräftelse. Fråga är icke mer om nägon injurieprocess. Förnärvarande är det icke den slagna och fjettrade demokratien som förföljes af Zuschauer, utan de s. k. liberala och anhängarne af hr BethmannHollweg, hvilkens inflytande på konungen fruktas af Junkerpartiet. Detta må vara nog sagdt för att karakterisera en sådan tidning. För att emellertid på något sätt förklara dess stora inflytande bör det likväl tilläggas att de politiska artiklarna äro skrifna med mycken konseqvens och med ett ganska slugt aktgifvande på ställningar och förhållanden. Dertill kommer också att tidningens relationer till ett inflytelserikt parti vid hofvet göra att den alltid är väl underrättad. Utan att vara hvarken ministeriell eller halfofficiell är likväl Neue Preussiche Zeitung nästan alltid i tillfälle att bäst och i första hand känna dagens nyheter. Såsom dess parti imponerar den på regeringen och understödjer den i reaktionsfrågorna, men bekämpar den likväl så snart den feodala och militäriska: aristokratiens intressen råka i konflikt med den herskande byråkratien och denna sistnämnda, hvilket likväl sällan händer, gör min af att icke helt och hållet vilja gå in på alla sin rivals önskningar. : Sådan är denna häftiga, bizarra och fruktade tidning som bär namnet Neue Preussische Zeitung. Utom ofvannämnde redaktörer har den till medarbetare å ena sidan beryktade talare och professorer, sådana som t. ex. Gerlach, utgifvaren af en månadsrevy (Rundschau), och å andra sidan polisspioner eller åtminstone sådana personer hvilka anses vara af den sorten. På Kreuz-Zeitungs tryckeri utgifves äfven en liten tidning med titel: Der Schwarze Adler. Den utgifves utaf en af medarbetarne i Zuschauer, en hr Adami. Den låtsar med värI ma omfatta folkets sak, ehuru under bemöJaanae aw sprida feödala theorior. Dess sträf. vande har dessutom förnämligast gått ut på att motverka inflytandet af Urwähler, en demokratisk tidning hvarom jag skall tala längre fram. Grundlagd för några månader sedan genom aristokratiens subskriptioner, syneslikI väl Der Schwarze Adler lika litet lyckas som I Die Zeit, en annan tidning af ungefär samma Iskrot och korn. ) Jag kommer nu till oppositionsorganerna. Här finna vi först National-Zeitung, en organ Iför den sansade demokratien som af alla akItas för sin ihärdiga trohet i försvaret af SelfJgovernmentsprinciperna. Dess artiklar författas hufvudsakligen af assessor Paalzow, en tatlangfull skriftställare med fast och bepröfvadc Tkarakter. De förträffliga korrespondensartiklarna från London författas af hr Bucher, f d. ledamot af nationalförsamlingen, hvilker Juppehållit sig såsom politisk flykting i London sedan ättegång anställdes motdem Isom deltogo i skattevägringsvoteringen. Hans Ibref om the Great Exhibition (verldsexpositionen) voro verkliga mästerverk. Ingen känner bättre än han Storbritanniens parlamen. j tariska lif för att deraf draga slutsatser och bedöma det konstitutionella lifvet på kontinenten. i National-Zeitung som grundlades kort efte; I revolutionsdagarna, nemligen den 1 April 1848. har förstått att intaga och bibehålla en plats Ibland tyska pressen. Belägringstillståndet -: November 1848, som gaf dödsstöten åt de flesta radikala tidningar, gagnade således indirekt denna tidning. Efter någon tids upphörande repade den låter mod och skördade dessutom vinst af folk-Irepresentanternas utdrifvande och försking;Irande; ty: sedan den tiden började dessa med sällsynt ifver att sprida denna organ för sina ;låsigter. Tryckfrihetslagen af Juni 1850, som beröfvade en stor mängd demokratiska oppoSNES SKANNER TER NE TENN EEE EARL