Aftonbladet – 1 maj 1852, sida 2

April blifver skidlöpning med facklor i Riddarholmskanalen. Början sker kl: kalf 9I es m. Frivillig afgift erlägges i bössorna. III anledning. häraf samlades .vid nämnde tid ild går qväll 4 å.500 personer för att åskåda detta utlofvade löpandet. Snart befanns dock, attli hela samlingen sjelf lupit med limstången, hvarom full visshet vanns genom några uppslagna pappersark med erinran om nsista Aprils. Dervid tppstod ett starkt hurrande, som fort: sattes i flera repriser till kl. 10. Polisen visade den takt att ej blanda sig i detta temligen oskyldiga uppträde, hvilken grannlagenhet också hade den påföljd att samlingen snart upplöste sig utan alla excesser. Vecko-uppgifter rörande Riksbanken, afgifna den 22 April Bankodiskonten. Allmänna fonden den 15—22 April. Utestäende den 15 April . . . 4,900;144: 18. 8. Influtne kapital-afbetalningar . 76,716: — 8. Sgr 4,823,428: 18. — Utlänt denna dag . . . . . — 72,660: — — . Utestående lån 4,896,088: 18. — Fonden för publika papper. Utestående län den 15 April . . 149,470: 4. — Influtne kapital-afbetalningar . . 5,045: 46. 9. Sgr 144,424: 5. 3. Utlänt denna dag . . . . c 5,900: — — Utestående län 150,324: 5, 3 Handelsoch närings-diskonten. Utlåningsräkningen. Utestäende lån den 15 April . . 1,425,532: 37. 4. Influtne kapital-afbetalningar . . -48,200: — — Sgr 1,377,332: 37. 4, Utlänt denna dag . . . . 61,000: — — Utestäende lån 1;438,332: 37. 4. Räkningen öfver diskonterade vexlar. Utestående den 15 April . . . . 433,093: 44. 3. Inbetalningar oo. . . . 25,396: 24, — 3 Sgr 407,697: 20. Bifallna diskonteringar . . . . 11,600: 32. Utestående 419,298: 4. 3. Kassa-kreditiv-rörelsen. Utestående den 15 April . . . . 531,220: — — Inbetalningar under veckan . . . 80,550: — — Sgr 450,670: — — Uttag under veckan 2 so L 71,550: — — Utestående 522,220: — — Väntningstiden i allmänna diskonten, 2 å 3 veckor. Den 24 April var: Bankens utlöpande sedlar och invisningar m. m. . . . . . 23,094,304: 13. —L Behällning, tillhörande allmänna verk och inrättningar, samt bolag och enskilde personer . . 5,432,816: 32. 6. Bankens guldoch silfvertillgång, förvandlad i rdr bko . .:. 12,623,615: 4. 8. ellerissilfver (00. . . . 4,733,855: 31. 9 Derjemte kunna vi i dag meddela följande: Beloppet af lagsökta, inom linien förda lån deruti icke beräknade, utgjorde vid Banko-diskont-verket i Stockholm : (d. ?!,, 1851.); (d.??7, 1852.) ati Allmänna fonden . 171,034: 10. — 152,808: 18. — publika -pappersfonden. oc sv. 3,972:19. 9. 4,847:35. 9. handelsoch närings-diskont-fonden ..... . . 85,274:47. 2. 87,124: 6,10. Vid Vånekontoret i Götheborg: (d. ?97, 1852.) uti allmänna fonden . 78,003: 46. 5. 73,431: 5. 6. publika pappersfonden. . . . .. ; 1,078:40, 5. 1,078:40. 5. handelsoch närings-diskont-fondenij. .: . . . . 22,039:23. 8; 16,039:23. 8.1 Vid låne-kontoret i Malmö : (samma dag) uti: allmänna fonden . —9,962:13.— —7,769:13. -— Vid låne-kontoret i Wisby: (d. 137, 1852.) uti allmänna fonden . 1,030: — — 620: — — ässet De nyaste forskningarne angående Nordens äldsta bebyggare och Eeras efterlem-I nade minnen. ) 4 IV. (Ljusalferne — lefnadssätt — språk — racebestämning — Resar, Thursar, Tschuder — Stenålderns grafvar — kranier — fiskarkolonier — afkomlingar — sjungande diålekt — elfboer — utseende — finsk språkblananing hos kustfolk — kykloper, giganter — Huner, Quener — heden hund — Hunengräber — Jöthun — Kimbrer.) 2) Ljusalferne synas väl haft gemensamt språk med de andra alferne, men eljest varit alldeles skilde från dem. De skildras som ljusögda, sKönhårade, af stor växt och vacker figur. De lefde dels i vänskap med de andra stammarne, ja äfven med Asarne, hade ljusa och luftiga boningar, kände den böljande säden och det fagergrenade trädet (löfträdet), hvilket synes antyda, att de åtminstone tidigare rååste ha bott temligen sydligt. Kan man icke tillskrifva Svartalferne eller DLapparne de nyssnämnda kolossäla minnesmärkena, -såvänder sig tanken naturligt till den stam, som till följd -af samma traditioner synes ha-stått dem närmast, ehuru de i fera afseenden måste antagas olika, nemligen Ljusalferne: ; Redan namnet Alfer ör karakteristiskt. Ordet Alfer betyder egentligen Elfboer eller folk vid floderna, som alltså väsendtligen synas ha lefvat af fiske. En annan omständighet, hvarigenom Ljusalferne synas -ha liknat! Svartalferne, men hvarpå man hittills icke lagt! tillbörlig vigt, är, att de synas ha talat samma språk, enär Alvismäl, som annars uttryckligen skiljer mellån de olika racernas språk och serskildt i afseende på språket åtskiljer Alfer och Jötnar, icke tillägger de olika slagen af Alfer särskildt språk, hvaraf synes följa att Ljusalferna talat samma språk som Svartal-! ferne eller finska. Ljusalfeme synas ha i bildning öfverträftat Svartalferna och bildat en öfvergång mellan! :) Se A. B. N:o 77, 82 och 92. h