och för ernående af den strängaste noggranhet. måste begagna, torde dock icke — ätminstone ej utan vida större penningetillgångar, än som rimligen äro att påräkna — kunna utsträckas till de norra orterna, måhända Dalarne och Wermland deruti inberäknade. Derföre har varit att motse, att Flermelinska kartorne skulle länge förblifva de enda för just de orter, som företrädesvis behöfva nya. Dessa kartor upptaga blott ofullständigt de norra länen, hvarest, vid tidpunkten för kartornas upprättande, blott få mätningar hade skett, och der dessutom det sist förflutna halfva århundradet gjort många förändringar. Denna med hvarje år allt mera kännbara brist har för Norrlands förnämsta landskap — det som i äldre tider gaf hela Norrland sitt namn — för Helsingland blifvit afhjelpt genom en enskild mans verksamhet och nit, och utan att för detta ändamål taga statens biträde i anspråk för mera än ett jemförelsevis ringa anslag af 2 å 3 tusen rdr. Hr förste, landtmätaren Widmark, känd för den drift och klokhet hvarmed han ordnat och wutfört de vigtigaste jordregleringar i Gefleborgs län, har, med icke mindre framgång, egnat sig åt geografiska karteverket, och frukten deraf är hans utgifna karta öfver Helsingland, för ett ar år sedan förutgången af en karta öfver et derinom belägna Bergsjö tingslag, hvilken åtföljdes af en beskrifning, som utgör en del af det större arbete öfver hela provinsen, som är att förvänta. Denna landskapskarta fyller ett stort imperialark, och är upprättad i samma skala, som Topografiska Corpsens länskartor, eller i en 200,000:del af naturliga storleken 4), samt försedd -med statistiska tabeller och planritda för provinsens begge städer. Berg och höjder äro väl icke återgifna med savama systematiska och utförliga teckning, som på nämnde länskartor, hvartill skulle hafva erfördrats allt för tidsödande rekognosceringar i det vidlyftiga skogslandet; men ett sådant teckningssätt hade troligen gjort den mängd namn som här förekomma mindre framstående, om icke otydliga, hvilket med skäl icke bordt äfventyras. Vi tro att förf. följt en god method, i synnerhet som landets höjdförändringar ändock finnas noga utmärkte, och det på ett sätt, som är alldeles oberoende; af karteritarens eller gravörens individuella smak oeh maner, neml. med ziffror, utvisande höjden öfver hafvet, ej blott för alla betydligare berg, utan äfven för floderna under deras olika lopp, till och med för små sjöar. Dessa ziffror kasta ett nytt ljus öfver landets skaplynne och föranleda till många intressanta iakttagelser och jemnförelser. Att kartan jemväl i öfrigt innehåller hvad ä den bordt inrymmas, och detta med all möjlig noggranhet, derför torde författarens namn vara en god borgen, helst de förutgångna specialmätningarne till största delen skett under hans egen tillsyn. Det förra tyckes redan vitsordas af en blick på den med föremål tätt öfversålläde kartan. En annan förtjenst, som — märkvärdigt nog — är temmeligen sällsynt i våra kartverk, eger detta arbete deruti, att namnen äro korrekt skrifna. Vi vilja dock i detta afseende tillåta oss anmärka en på ett och annat ställe förekommande sammandragning, som säkert icke är missledande, men ändock bordt undvikas. Så skrifver förf. Sörfjärden, Sörbäck, o. s. v. i stället för Söderfjärden etc. Det anmärkta är en provincialism, som måhända i Norrland vunnit burskap äfvea i skrift. Vi hafva hittills betraktat hr Widmarks karta ur synpunkten af kartor, sådana de nu mera i allmänhet förekomma. Men detta arbete har tillika en alldeles egen och ny förtjenst, som i främsta rummet påkallar uppmärksamhet. Kartan gifver nemligen, hvad ingen i Sverige hittills utkommen läns eller landskapskarta erbjuder, en klar öfversigt af hvad det vidsträckta landet har odladt och fruktbärande; ty alla åkrar och ängar äro skiljde från den öfriga marken, och för större tydlighets skull med förg belagde. Man ser huru odlingen girigt famnat de större floderna, mindre dock vid sjelfva kusten, än något längre in åt landet, huru den högre upp småningom måste vika för den mötande fjällnaturen, och huru den ändock, hvarhelst det finnes en: sjö eller en å, söker att framtränga. Detta tillägg på kartan, fullkomligt nytt i vår geografi, uttrycker mera än en beskrifning, och är lättare uppfattadt. Vi lyckönska författaren att hafva riktat vår geografi med en landskapskarta, som för Norrland är i alla hänseenden den bästa, och för hela riket i sitt slag den bästa, som ännu utkommit, och vi hoppas att det föredöme han härigenom gifvithvarken må blifva hans sista, eller sakna efterföljd. 4) Neml. efter längdemäått, icke efter ytmätt. (Insändt). Några ord till Sveriges landtbrukare, om huru Hvitbetssockertillverkning skall kunna införas i