Aftonbladet – 25 november 1850, sida 2

nemligen att meningen ifrån början endast skulle varit..att.erbjuda -hrMWijk sdennasutmärkelse. såsom en artighet, under förmodan att han i anseende till sin höga ålder skulle afsäga sig densamma, så mycket hellre,..som det icke ville gå rätt bra år 1834, då han såsom vice talman skulle fungera 1 ordförandebefattningenunder-Ullbergs . sjukdomsförfall. Men hr Wijk kunde icke emotstå anbudet, utan tackade och tog genast emot. Eljest berättas det, att underhandlingar redan hade varit öppnade med borgmäs!aren i Malmö, hr Halling, som af det skälet utan tvifvel hade hellre emottagits af ståndet, att han icke är en så prononserad partiman, som hr Wijk. T allt fall har det, genom hvad som nu inträffat, fallit sig så; att valet af talmän i alla tre stånden kan anses nära nog såsom en demonstration till de antireformistiska åsigternas förmån; och den sjelfskrifne talmannen, erkebiskopen, -är icke den som stämmer bort en sådan sak. Hvilket kurasje de reaktionära hemta-afallt detta kan mar också redan höra hvarhelst man kommer, och sådant är icke att undra på, då talmännens roll. numera är af vida större inflytande än förr, sedan det lyckats att med de två första ståndens tillbjelp mer och mer utbilda taktiken. att tillintetgöra .misshagliga voteringar i förstärkta utekott i vissa sådana anslagsfrågor deri två stånd stadna emot två, genom att vägra sådana Voteringspropositioner, hvarest fråga är om vilkor för anslagen, hvarigenom den representativa statsmakten sku!le vilja utöfva något bestämdt inflyiande på sy: stemet.