Aftonbladet – 25 november 1850, sida 2

AD on ge oe NN Ol Jas ÄTS RR ÅR oo KA OO E vilja utöfva något bestämdt inflysande på sy: stemet. Riksdagen. Ridderskapet öch adeln har i dag hållit bänkmansval, dervid den konservativa listan, såsom man kunde förutse, gick igenom med så att säga absolut majoritet: Dervid är dock att märka att en stor del afde valde bestå af Köffunktionärer ocK förtroende embetsnän. Namnen på de utsedde bänkmännen meddelas här nedan: Grefve G. E. Frölich, A. G. Gyldenstolpe, J. E. Hamilton, C. N. Kalling, G. F. Liljencrantz, S. A. Sandels, friherre C.-F: Posse, C. J. Akerhjelm, N.: F. Palinstjerna, grefve C. G. D. Mörner, friherre L. Maänderström, C. R. Cederström, A. W. Stjernstedt, GC. G. Adlercreutz, :J.G: von Paijkull, grefve E. A. Lewenhaupt, friherre K. P. Bonde, grefve C. A. Falkenberg, hr C. J. Munck, 0. W. Wästfelt, T. Oxehufvud, :B. M. -Rosenlindt, C:H. Möllersvärd, J. F. Ekensteen, C: W. Sandels, F: A. Grönhagen, C. A. Bogeman, P. R. Bråkenbjelm, M.D. Silfverberg, grefve .G. F: v: Rosen, C. SS; A.Lagerberg; hr A. Råfelt, C. T; König, C. L. F.S jengranat, R. U. H. v. Bahr, H. Å. 0. Carlheim-Gyllenskjöld , -A. v. Hartmansdorff, M. B. Malmerfeldt; D. IL: Silfverstolpe, I. J. Tersmeden; G. A. Brakel, O. M.F. Björnstjerna, E. Furubjelm, friherre K. Akerhjelm, br. J. H. Rosensvärd, J. A. Gripensvärd, H.-O. af Harmens, E. M: af Klint, J. P. Lefrea och G. J: af Dalström. — Presteståndet kompletterade sitt kansli med bataljonspredikanten Mellin, protokollssekreteraåren Brusewitz, v. häradshöfdingen Heurlin, kammarskrifvaren Hedråen, filosofiemagister Björklund samt e. 0. kanslisten Björkman, bvilka. herrar, medundantag af den sistnämnde, vid förra riksdagen Haäde enahanda anställning. Någon stridighet uppstod vid valet, då hr erkebiskopen icke låtsade o:n en begäran; som framställdes angående votering emellan 16 sökande till de tre sista. platserna; men sedan professor Agardh uppprepat: hr erbiskopens ord vid frågans (företagande att H: H. ej ville imponera. på ståndets beslut, fick omröstningen ändtligen ega rum. LT Prestettåndets elektorsval.anställes först-i morgondagens plenum. Reglorna för förfaringssättet dervid upplästas i dag, och gåfvo doktor .Gumzxlius anledning att yttra ett-par betänkligheter; men doktor Thomander ans märkte, att, som ståndet en gång fått det om föten, måste. det nu dras dermed; och så yöre den visan s!ut. Herr erkebiskopen gjorde den hemställan, hvari ståndet instämde, :att. biskop Fahleran!z måtte låta till trycket befordra sin riksdagss predikan ; hvilken önskan herr biskopen lofvade att villfara. Börgarståndet sammanträdde i dag kl. 10 f. m., för val af elektorer. Hr. Petre begärde först ordet och yttrade bland annat följande: Äfven om vi Kunna taga för afgjordt att den vigtiga frågan om statsregleringen kommer. gå förbi riksens ständer till statsutskottet, torde vi deråt böra egna en synnerlig uppmärksamhet. Antingen de nu varande stånden som en egen riksmakt komma att qvarstå, eller enligt dets af Kongl. Maj:t afgifna förslaget upplösa sig, så böra de dock hafva ordiiat statsreglöringen. Om de qvarstå, så hafva vi från äldre tider mycket att rätte, många brister att afhjelpa. Om representationen skulle ombildas, borde den varande resa sig en, vacker minnesvård genom att lägga en god grund för en ny statsförvaltning. Men äfven andre skäl äro nu, att taga statsregleringen om handen utah att mottaga intryck af den administråtiva makten eller af dess impulser låta big bestämmas. Det har nemligen uppstått ett -parti, om vill medla, ett visserligen vackert syfte, men som dock haft det onda med sig, att det i sin praktiska verksamhet alstrat vacklande styrelseåsigter, hvarföre det spridt oreda och: willervalla ide vigtigaste regeringsfrågor. Eno. talman. har införitbronen talat om det:4 landet i anledning bäraf: uppståndna missnöjet. Det är väl sannt, att äfven ubder förra regeringen fanns ett dylikt parti. Man kallade då dem som tillhörde detsamma framtidsmän, nu-gifver man dem, ett annat narmn, som, är. mera betecknande. Detta parti bar. emedlertid -vunnit : betydlig . tillväxt och inflytande, . och. man ser deribland. män, som fordom gjört det allmänna stora tjenster. Men -om dem kan sägas bättre ärliga flender, än osäkra