Aftonbladet – 25 november 1850, sida 2

egen, har vunnit en py framtids borgen genom den höga förening, som brödrarikenas thronföljare knutit med dottren af Oraniens ädla hjeltestam. I norden, som så ofta styrts af segrare, hvilkas bragder skönheten belönat, skall bjeltedottren finna ett nytt fådernesland, likasom folket redan vid hennes första anblick funnit ett nytt föremål för sin vördnad, sin kärlek, sina förböner. Allernådigste Konung! Alltsedan grundläggningen af vårt närvarande samhällsskick hafva sallan, om någonsis, vigtigare öfverlåggningsämnen vårit åt Riksens Ständer öfverlemnade, än de, som nu vänta sin lösning. Försynen, som. allt hitintills, under tider af vådlig brytning, så usderbart hägnat detta urgsmla rike, skall, såsom vi hoppas, äfven nu leda allt till det bäste. Att för sin. del söka medverka till befrämj-nde af E. K. M:ts ädla och visa afsigter för ett älskadt fäderneslands lycka och välgång, är R. och A:s lifligaste önskan; och under medvetendet deråf anhåller Ridderskapet och Adeln underdånigast, att uti E. K. Mits såd och ynnest städse få vara inneslutet.c H. H. Herr Erkebiskopens: pStormäktigste, Allernådigste Konung! Med underdånig vördnad och kärlek nalkas Presteståndet Eder Konglga Mesjestäts thron. ; Tung är alltid Regeriogsbördan, synnerligast der villor fatfat folkets kintenv:7 Sådant är lyckligtvis icke vårt öde. Oss är beskärdt, att i lugn omgifva den folkälskande konungen med våra rådslag, lärde eller varnade af andra folks erfarenhet. Vi kunna vara fridsälle, om vi det vilje. Yrkena gå fram förvärfvande. Gud krönte jorden med sitt goda. Väl har den fruktansvärda farsoten hemsökt delar af riket, dock lindrigsre än, förr... Våra fördelar äro större än våra lidanden. Missnöjet vore således icke verkligt, men tillverkadt. Att mö:a Konungens omsorger med hjertlig tacksamhet, att bevisa hyarandra inhördes förtroetide, vare Rikets Ständers uppgift. Sådan, Allernådigste Konung ! är Prösteståndets föresats, och med dess fullbordan vågar det hoppas Eder Kongliga Majestäts fortfarande ynnest och nådiga benägenhet Borgareståndets Talmans: Stormäktigste, Allernådigste Konung! Till följd åf Grundlagens bud och E. K. M:ts nådiga kallelse, samlar. sig Borgareståndet omkring E. M:ts thron till ett nytt. riksmöte. Lika med siva medstätider, her Borgareständet hemburit E. K. M:t sin underdåniga lyckönskan till den nja borgen för -brödrarikenas framtida: kycka, som vunnits genom den af H: K. H. Kronprinsen knutna förening med en ättling af Oraniens ädla konungastam, samt uppsändt sina tacksägelser till Försynen för fredens välsignelser, hvilka varit Norden beskärda, under det vår verldsdel på så många ställen härjats af en förstöring, kvars gräns, efter åratal, ännu icke synes gifven. Ingen samhällsklass har mera behof af lugn, stadga och säkerhet, än den, hvars rätt och bästa Borgareståndet är kalladt att företräda. Ingen kan derföre lifligare erkänna E. M:ts visa omsorger till bevarande af inre och yttre lugp, under den ,lagbundna frihetens skydd, E. K. M:ts landsfaderliga bjerta skall säkerligen med hugnad se, och räkna bland belöningarne för sin omtanka för sitt rikes välmakt, att oaktadt de politiska skakningarne i andra länder ej kunnat sakna allt inflytånde på Sveriges handelsförhållanden, landet likval bibehållit styrka till fortfarande förkofran. Vid behandlingen. af de. vigtiga samhällsfrågor, hvilkas afgörande äro på Ständernas medverkan -beroende, hoppas Borgareständet få ett nytt tillfälle att ådagalägga sina fosterländska tänkesätt och sin lifliga önskan, att bereda framgång åt E. M:ts höga och ädla afsigter för befrämjandet af fäderneslandets sanna bästa, Med dessa tänkesätt anhåller Borgareståndet att i E. K. M:ts nåd och ynnest städse få vara inneslutet. Bondeståndets Talman:: Stormäktigste, Allernådigste Konung! Vigtiga äro alltid de tillfällen, då ett folks ombud samlas inför deras Konungs thron, för ätt, efter gemensam bön med Honom till Konungars Konung, begynna rådslagen om ett älskadt fosterlands angalägenheter. Men såsom. de aldra vigtigaste teckna häfderna de ögonblick, då Konung och Folk, manada af tidens aldrig hvilande sträfvan till förändring, till något annat, något bättre, hafvå att undersöka sjelfva grundvilkoren för samhället, för att derefter bedöma företrädet af det bestående eller det. som tiden kan fordra. Om ock vid denna pröfning ett stöd för den inre tillfredsställelsen kan hemtas från förtröstan till den af erfarenheten bestyrkta sanning, att hvad rätt och godt är, genom sin egen inneburna kraft slutligen gör sig gällande, så ligger det dock makt uppå, att hvar och en för sig upprymmer sitt hjerta för ädla efsigter och skärper sitt förstånd för att Virdigt medverka till de beslut, som skola afgöra samtids och efterkommandes ve eller väl. 2 Bondeståndet vill vid öfverläggningen af den i samhällets hela lif och varelse djupt ingripande fråga, som, bland andra angelägenheter, nu påkallar dess pröfning, efter moget. betänkande, sjelfständigt och oförvilladt fatta sitt beslut. och hoppas att, huru än Fäderneslandets öden, efter en högre Styrelses allvisa råd och beslut; sig framställa, svenska allmogen lugna besinning och kärlek till sin Könung och sitt Fädernesland skola städse blifva en borgen för Sveriges lagbundna frihet och sjelfständighet, ära och lycka. Med dessa tänkesätt och känslor nedkalla svenska allmogens ombud öfver-derasKonung och sig Guds nådiga beskydd. och-äro förvissade att vara inneslutna uti Eders Kongl.:Maj:ts ynnest och bevågenhet.n HELSNINGSTAL, STÅNDEN EMELLAN. Biskop Bergman, ordförande för deputationen från Presteståndet; yttrade: Till Högloft. Ridderskapet och Adeln: E. Ex. Högvälborne Hr Friherre och Landtmarskalk, Höglofls Ridderskap och Adel! J Genom oss: deputerade har Presteståndet den äran att till Höglof. Ridderskapet och Adeln framföra sit vördsamma välkomsthelsning vid nu öppnade riksmöte, jemte uttrycken af sin högaktning och tillgifvenhet. Icke utan bekymmer och spänning emellan hopp och fruktan, enligt hvars och ens olika öfver tygelse om det sanna och rätta, .motser utan tyifvel hvarje :fosterlandsvän: resultaterna af detta riksmöte, då dervid bland andra samhällsvigtiga angelägenhes ter till. afgörande förekommer: den vigtigaste af alla, frågan om en förändring af sje!fva-samhällets undef århundraden orubbade: grundvalars Med billig bäfvan lägger säkert hvar och -emrepresentant, som djus pare begrundat sakens vigt, handen vid detta ärende då det gäller fäderneslandets väl ler ve för en obe! gränsad framtid, och det vore af den menskliga kortsyntbeten förmätet att! tilltro sigförätserde yttersta följderna af silt handlingtsätt, antingen man bifaller eller afsiår. Så mycket dyrbarare skattar Presteståndet den förmånen, att uti R. och A:s upplysta och fosterländska nit ega en borgen för en ädel samENKRONOR Nat ENSE SK STIKAAR