Aftonbladet – 26 september 1850, sida 2

denna sminkade, nigande oltacking med stark skäggbotten, denna osmakliga androgyn, som binder skorna med korsband och usurperar bruket af byxor! . . , Medicinsk litteratur om kolera och karantäns-inrättningar. (Slut från girdagsbl.) IH. Svar på några frågor rörands koleran, af d:r ROSENBERGER, läkare vid Maria-hospitalet i S:t Petersburg. Hafva vid kolerans utbrott denna gången i Su Petersburg fecta föratelt sig, som äro af batydenhet för frågan om sjukdomens kontagiösa eller miasmatliska natur? . Icke allenast i S:t Petersburg, utan i hela ryska riket hafvs, under åren 1847 och 1848, oräkneliga facta framstått, hvilka bevisa såväl sjukdomens kontagiösa, som miasmatiska natur. Vi utgå här, välförståendes, från dessa båda ord3 ursprungliga begrepp, och kalla hvarje sjukdom kontagiös eller smittosam, som bevisligen meddelar sig från den sjuka menniskan till dena friska, så att hos den sedare samma sjukdom uppkommer. Men miasmer kalla vi med luften blandade, hvarken sinnligt föraimbara eller kemiskt framställbara, fiaa bestånds: delar som på menniskokroppen verka, såsom specifika sjukdomsorsaker. För tillvaron af ett koleramiasma tala: 4:0 D2a förebåd, som öfverallt föregå sjukdomens epidemiska utbrott. — Liksom på många andra orter visade sig också i S:t Petersburg, en längre tid före epidemiens utbrott, benägenhet till. diarrhåer och kolerin, ja äfven sporadiska, sällan dödligt aflöpande, kol:rafall. Denna epidemiska sjukdomskoastitution var om hösten 1847 spridd öfver en stor del af riket, under det sjelfva koleran knappt hade upphunnit hälften af guvernementerna. Till och med i S:t Petersburg var detta inGytande i Oktober 4847 ganska märkbart, men försvann på vintern. Tidig! om våren 4848 inträdde vexelfebrar mera extensivt än någonsin förut i S:t Petersburg, och i April började jemta vexelfebrarne ånyo dispositionen för ko lerin. I de första Junidagarna (4:de—7:de), gedan epidemien, med långsamma och säkra steg kommande från Nischni-Nowgorod, närmade sig hbufvudstaden, sjukpada med alla tecken till epidemisk kolera först några resande från inficierade orter (Schlusselburg och Kyladoga), och från 8—40 Juni hade sjukdomen i staden redan stigit till epidem. I första veckan utbredde sig densamma blott i de på venstra Newastranden belägna stadsdelarna. Högra stranden angreps sednaro, och sednast hufvudstadens omgifningar. På alldeles.lika sätt utvecklade sig epid:mien i många andra städer i riket; dock voro. icke öfverallt de först insjuknade resande. På många orter insjuknade först innevånare, som en längra tid icke lemnat staden och icke varit i någon bevislig beröring med resande. Såsom exempel härpå kunna anföras Astrakan, Kasan och Kiew. 2:0. Epidemiens förlopp på alla de ställen, der den med någon häfiighet inträdde. Liksom ren! miasmatiska epidemier hade äfven koleraepidemien sina bestämda perioder af tilltagande, höjd och aftagande. Ju häftigare epidemien någors äles var, desto förr upphörde den. Den öfvermåttan häftiga epidemien i Saratow och Woronesch förra året varade endast fyra vecko. Första veckan tilltog den der ganska häftigt, höll sig 5 å 6 dagar på höjden, ocY aftog sedan hastigt. I S:t Petersburg voro dess stadier något lägre, den aftog här småningom, och i slutet af Juli var sjukdomens epidemiska karakter egentligen redan försvunnen. Stormen hade legt sig. men i dess sällskap visade sig eftertrupper, som lingt efter plågade folket. I slutet af Juli försvann också den beständiga förelöparen och beiedsageren, kolerinen, som under; epidemiea skonade blott få, och anföll många flera gånger, hvilket sednarte sällan var fallet med sjelfya koleran. 3:0. Det inflytande, som den med kolera-agens impregnerade luften under hela epidemiens förlopp utöfvade, sätväk på hela befolkningen i den inficierade trakten söm på andra sjukdomar, isynnerhet missmatiska. Den som icke led af kolerin,kände andra småkräg por, såsom : tryckning under bröstet, koller. i, buken, förstoppning, svindel, sömnlösbet. krampaktigar dragningar och ryckningari vissa-muskler, isynnerhet i vadorna;. nattsvett; — -hos några visade sig:blott-ett af-s.dessa symtomer, hos andra flera på en gång. Undantag voro sällsynta. Försvagande inflytelser, ef hvarjo stag ökade predispositionen för sjukdomen; indigestioner och dietfel, men ännu ofiare förkylningar, voro i da flesta fall tillfällige orsaker till dess utbrott. Vin och spirituosa; njutna i ett ymnigare mått, fördrogos bättre, än på andra tider, af. samma personer. Inflammationssjukdomar förekommo ,.mera sällan och i lindrigare grad. Febersjukdomar komplicerade sig gerna med kolerafall. . Dysenteri och:gsalidiarrheer, som i många nejder af riket, isynnerhet i de sydliga: provinserna, pläga herrska under de heta sommarmånaderna; voro på dessa orter, under koleran ännu mera utbredda och dödande, äns andra år. Men synnerligen påfsllande var-frossornpas: totala försvinnande, hvilka på Gere orter, äfven:här i Petersburg, ända till kolerans. uppträdande sherrskat cpidemiskt. På många ställen kommo de smånicgom. åter tillbaka, då koleran upphörde. Undantagsvis såg man mässling och skarlakansfeber: liktidigt med kolers; dock är det anmärkniogsvärdt, att. detta endast varseblefs om hö sten och på orter; der koleran icke kom till någo! egentligt :epidemiskt utbrott. I-S:t Petersburg var belsotillståndet omedelbart efter koleraepidemiens försvinnande utomordentligt gynnsamt; under första hälf ten af Augusti hade läkare och apotbekare nästan allsintet att göra, om icke här och der med en ef .erslång af kolera. Derefter visade sig några intermittente febrar, rheumatismer, anginer och erystpelas. ev a 4:0. -Epidemiens inytande på vissa djur. — Au: hentika, öch på flera ställen upprepade, äro de iaktagelser, att nägra insekter och fogzelarter, nemligen ;svalor. myggor och flugor försvunno, då cpidamien var på sin-böjd, och visade sig. åter då den upp hörde. Afven bien drogo sig tillbaka i sina kupor, och svärmade först, när atmosferen blef fri från kolera. 50. Epidemiens gång i stort. Det är icke här våga om epidemiens ofta nämnda tåg i riktningen från sydost till zordvest, såsom en föregifven, genöm obekanta lagar bestämd, naturnödvändighet, frön hvilken koleran icke vore i stånd att afvika. Man har ill och med påstått, att dess riktning bestämmer genom de magnetiska moeridianerna. Observationen bekräftar alldeles icke denna sats. Det är nemliger vekant, att koleran flere gånger framträngt från Iodien ill Kina;soch detta året har hon från Europeiska Ryssland hunnit till Siberien. Hva:före hon i Europa följer bufvudriktningen åt vester, kan man utan all lärdom helt.enkeli förklara genom Europas läge i anseende tilsAsien. Men: hvad man bör lägga märke till, ärsepidemiens framryckande öfver hela sträckor land i vissa henne egna hufvudoch bigrenar; hvilkas riktningar icke alltid låta förklara sig genom