Aftonbladet – 26 september 1850, sida 2

guvernementet Woronesch. I vissa trakter sjuknade ofta bönderna på åkern, i temligen aflägsna nejder. Guvernementsstaden Woronesch sjelf blef, cke på stora vägen från Nowotscherkask, angripen if epidemien, utan på en liten hiväg från gränsen uf Charkowska guvernementet. Afven genom lokalörhållanden låta dessa utgreningar af epidemien icke örklara sig, emedan de förra äro till sin natur betändiga, de sednare deremot voro på olika tider lika. 4830 års epidemi utgick från Astrakan uppåt Wolga och hann på denna väg först Nischni-Nowsorod och ännu högre belägna Wolgastäder, sedan ka längsefter Murom och slaätligen Moskwa, hvilcet då ganska häftigt angreps. En annan epidemins hufvudgren vände sig från Kaukasus rakt mot vester, skickande blott obetydliga grenar åt norr, ill guvernementerna Woronesch, Kursk och Charkow, medan de sydvest belägna guvernementerna Taurien och Cherson, och vid årets slut äfven Bessarabien och Pultawa, hemsöktes af epidemien i dess stränghet. AnIra gången eller år 4847 kom epidemien utmed Wolga endast tlll Kasan. I Nischni förekommo enlast enskilda sporadiska fall, och längre uppåt allleles inga. På den andra vägen från provinsen Kauasien togs riktningen företrädesvis åt norr och nordvest, der epidemien i hela sin styrka träffade guvernementerna. Woronesch, Kursk, Charkow, och sent å hösten Pultawa, Kiew, Tschernigow. En svag ren gick ifrån Woron:sch äfven till Moskwa, der epidemien uppträdde ganska lindrigt i jemförelse med året 4830. I kretsarne af MoskwaguvernemenLet var epidemien knappt märkbar. Guvernemenerna Taurien och Cherson angrepos är 4847 obe.ydligt samt på få ställen, och sjukdomen öfvergick cke till epidemi. Bessarabien blef år 1847 alldeles fritt. . Sista epidemiens gång företer således i sin början väsendtliga olikheter med den förra, ehuru handel och kommunikation, flodernas lopp o. s. v. förblifvit desamma. r 4848 har ett sådant nyckfullt framskridande a epidemien i nejderna af det medlersta Ryssland icke blifvit observeradt, emedan dess vandring i början af våren begynte från så många håll, och truppmarscherna under det året äfvenledes mycket bidrogo att störa sjukdomens rena gång. Likväl kundd man i. denna förvirring ännu stundom igenkänna epidemiens egna gång, om man icke blef stående vid ett ytligt betraktande, utan. gjorde sig mödan att följa den med djupare blick. Så blef Moskwa, denna vår 4849) ånyo säte för en mycket häftigare epidemi, in förra året, emedan det epidemiska tåget, som satt sig i rörelse trån Kasan och Nischni-Nowgorod utmed Wolga och Oka, snart äfven upphann Moskwa. Ett dylikt. förhållande, kan uppvisas med de i år ånyo. och häftigare apgripna Dniepr-guveroementerna. Från Witebsk följd2 epidemien Diunaströmmen nedåt till Riga. och Mitau. Vinämna denna-omständighet, för. att. visa, att sjukdomen icke just alltid . går endast uppåt strömmen, som några lärda (dr Riedl i Wien), påstå... Vindarne-hade intet konstant inflytande på epidemiens gång; dock. voro de icke alldeles utan ett sådant. I Augusti och September 1847, då sjukdomen från Woronesch, Kursk, Orel och Charkow ganska häftigt vände sig vesterut till Dnieper, i stället för att, som man förmodat, på stora vägen komma först till Tula, Räsan, Moskwa och Kaluga, blåste i förstnämnda guvernementer flera veckor nästan beständig ostlig vind. Kommen till Dnieper, följde koleran åter strömmens riktning ända upp till Mohilew och Orscha. 6:0. Slutligen talar för sjukdomens -miasmatiska natur den erfarenheten, att koleran, inom en infici: erad lokalitet, icke sällan drager omkring: från gata till .gata, från hus till hus, frånrum til rum, inågra gator, hus, boningar uppträdande ganska häftigt och stadnanda längre, under det den deremot endast svagt angriper eller alldeles skonar andra. Vi omtala denna omständighet icke just emot kontagionisterna, som pläga framställa den till fördel för sin åsigt, utan för att visa, att kolerans utbredning icke kan förklaras genom blotta antagandet af en så kallad .epidemisk konstitution. Den i början af denna nämnde erfarenheten tvingar oss snarare, att som orsak till koleran antaga ett eget specifikt agens, ett visst delbart och begränsadt ämne, som än i större, ån i mind:e, rumutsträckning, än tätare..koncentreradt, än tunnare fördeladt, befinner sig i luften, och som vi, enligt nuvarande språkbruk, kalla ett miasma. Det förstås för öfrigt af sig sjelft, att detta miasmr, såsom ett ganska väsendtligt moment, medverkar till epidemiska konstitutionens frambringande.. Kolerans framskridande bör således anses som en ämnets verkliga vandring, icke som en blott skenbar rörelse, liknande ljusets, böljornas, o. s. v., jemförelser, hvilka man bör af konstilutionisterna. Bättre och naturenligare bilder, ifall det tillåtes anföra sådana, kunna hemtas af gräshoppsvärmarnas vandring, eller dimmans framstrykande i dalen, eller dammolnens utmed jorden. Verkligen går äfven miasmat vanligen nära jorden, ty nästan öfverallt ser man det först söka låga platser. . På många orter höll sig sjukdomen under hela epidemien nästan endast i de lägsta stadstrakterna, eller var den der. mycket häftigare och mera koncentrerad, än i de högt belägna, såsom i Rostow-vid Don, i Kiew och många andra städer. Men miasmat kan äfven, såsom dimman, i små stoftdelar hålla sig sväfvande i högre luftregioner. I de norra bergsluttningarna af Kaukasus observerade man ofta 1847, att slättlandet liktidigt eller successivt angreps af koleran, medan icke blott de högre belägna trakterna, utan till och med djupare bergsklyftor, som skilde dessa från hvarandra, blefvo förskonade.. Just-så ser man i bergstrakter enskilda moln länge framstryka öfver en slätt, utan att de visa benäsenhet att lyfta sig till bergen eller nedstiga i klyftorna: och dalarna. Orsakerne hvarför koleramiasmat rör sig i vissa direktioner äro oss blott till en-del bekanta. : Vi nämnde ofvån vindarna såsom en af orsakerna. Ett annat moment, som ofta bestämmer koleravandringens riktning, är stora strömmars lopp. Vid dessa isynnerhet går den ofta emot vinden, t. ex. från Astrakan till: Saratow, från Schiusselburg till S:t Petersburg. Icke sällan inwräffade det; att .epidemien en längre:tid endast drog sig åt ena stranden af strömmen; sålunda förblef östra Wolgastranden länge fri, medan den vestra redan till stor utsträckning var angripen. Ett allmänt vilkor för miasmats anryckande från ort-till ort är en viss värmegrad luften eller jorden. :-Hösteps och vinterns tilltagande köld undertrycser sjelfva sjukdomen helt småningom och hejdar -epidemiens framfart. Utom -denna förmåga, att röra sig, tillkomma miasmat ännu andra egenskaper, hvilka dokumentera dess organiska. natur. Det regenererar sig under ioflytandet af högre värmegrad i vattenrika nejder och i närheten af menniskor. Till det. sednare har det ett slags specifik, eller organisk; dragningskraf; det hänger :sig vid dem och låter sig bäras af dem. Der stora --.menniskomassor äro församlade,