Aftonbladet – 17 augusti 1850, sida 2

Orsaken hvarföre Aftonbladet först nyligen yttrat sig i frågan är förut tillkännagifven, fastän Örebro Tidning synes icke hafva behagat taga kännedom deraf, att vi hade väntat och hoppats se den ifrågiställda närmare undersökningen angående sannolikheten af valresultaterna behandlad i landsorterna, (hvarom äfven en uppmaning gjordes vid Örebro möte) och derföre i det längsta ville uppskjuta med ett bestämdare omdöme för egen del, men ansågo detta uppskof icke utan fog till klander kunna längre fortsättas, då riksdagsmannavalen tillstunda. Detta uttalande är likväl så moderat och så litet positift som möjligt, då vi till och med anmodat pressens öfriga organer, att framställa de mötskäl som möjligen kunde grundadt vederlägga den i Aftonbladets artikel framställda förmodan om valresultaterna, och då vi ingalunda anse förslaget vara något att hålla på, i fall i denna förmodan skulle innefatta en villfarelse. Ar det då så svårt, att gå ett så liberalt anbud till mötes? Det måste äfven i en fråga sådan som denna, vara nödigt att närmare definiera, hvad som skall förstås med den af Örebro tidning begag nade frasen att opinionen blifvit dragen öfver på dagtingandets och konsiderationernas sida. Skulie nemligen uttrycket dagtingande innebära, att opinionen af sapphet lät förmå sig att antaga någonting bestämdt skadligt, så har Örebro tidning ofelbart rätt att varna deremot; men om deremot dagtingandet icke består i annat än, såsom förut är sagdt, att se efter, om de erbjudna förhållanderna sannolikt kunna leda till en: fördel för ået allmänna eller icke, så kunne vi ej finna annat, än att det ligger en alltför stor envishet i att försöka på hvad sätt som helst slå bort en sådan pröfning. Att Örebro tidning här menat det förra af dessa båda alternativer, tro vi oss kunna sluta till af den straxt nedanföre: följande frasen, der det h tes bero på bondeståndet, om förmögenhetsväldet skall få hos os: bilda och mot hvarandra ställa de två klasser af förmögne voch proletärer, som bildat sig i de länder af sEurop2, som gått ett halft århundrade förut noch gifvit exempel.s Men detta uttryck synes i ilvern vara fäldt med nog mycket förbiseende af den frågan, om ej den närvarande representationen lider just af de olägenheter som här uppräknats, samt innefattar derjemte hvad i logiken kallas en petitio principii, att använda såsom p-emiss eller. skäl just hvad som bör utgöra föremålet för bevisningen; och detta sednare är det största fel man kan begå vid en öfverläggning, emedan det -figurligt , taladt, : icke är annat än ett återgående till näfrätten — med andra ord att sätta det subjektiva tycket i stället för den ärliga diskussionen. Genom ett sådant sätt att gå tillväga, skadar man ju dessutom möjligen sjelfva den sak man vill befrämja. Ty om det slår så ut med valresultaterna, att icke förmögenhetsväldet och byråkratien få öfverhanden öfver de elementer, hvilka representera majoriteten af folket, så står man ju sig sjelf i ljuset, genom att på förband kasta ifrån sig något, hvarigenom en betydande fördel kunde vinnas... Om så är,synas ock alla nödrop till Boandeståndet öfverflödiga. Hvad Örebrotidningen bär ponerat, är således hvad som först bör bevisas, och denna bevisning, vi fortfara att påstå det, har icke skett så länge den af oss begärda undersökningen afslås md dlotta deklamationerf. (Forts. följer.) ——L— — Stuteri-öfverstyrelsens årsberättelse öfver stuteriernas förvaltning år 1849 utvisar, att hästantalet vid årets slut var: Vid Strömsholms stuteri: Beskälare i 5:e året och deröfver (hvaraf 6 vid ridskolan i Upsala) . . so. ss s o 55. Hiogstar i 4:de året och darunder . . . . 82. Moderston i ö:te året och deröfver . . . . 41. Ston af yngre ålder. 5 so sc. ss ss 34 Vallach oo ss so ss er rv 0 483. Vid Flyinge hingsdepot: Hiogstar . . sc ss cc os oo 0 0 ÅZ (28 st. äro placerada hos enskilde personer i Skåne, Halland och Jönköpings län.) Vid Ottenby stuteri: Beskälare i 5:e året och deröfver . -. .8. Hingstar i 4:2 året och derunder . . . 43. Moderston i 5:e året och deröfvor . . . . 45. Ston af yngre ålder . oo. ss 65 Valacher . ss s ss ss 0 eo 4 . . 6 467. Holländeriet bestod vid årets slut af 462 kreatur. Schäfferiet bestod vid årets slut af 494 får. Öfver den af stallmästaren Beijer, enligt Stuteriöfverstyrelsens uppdreg, företagna resa till England; Tysklard och Ryssland, för att i-hemta kännedom om hästkulturens närvarande tillstånd uti dessa länder, och såmedelst sätta öfverstyrelsen i tillfälle att badöma, hvarifrån stambeskälare företrädesvis borde iagas vid återupprättande af stuteri på Flyinge, har bemälte stallmästare inkommit med berättelse. Sqvadronsoch kompani-hingstarne, med undantag af de vid Smålands husar-regemente och Jemtlands bästjägare-corps undergingo vanliga rmönstringar, hvarvid 5 blefvo kasserade. Efter dessa beskälare, utgörande tillsammans 68 och hvilka år 1848 betäckta 2,229 ston, föllo förlidet år 998 föl. De 14 Premic-hingstarne i Skåne, hvaraf 8 äro fördelade på Malmöhus och 6 på Christianstads län, möastrades enligt venligheten af chefen vid Flyinge hingst-depöt. Dessa hingstar Dade år 1849 betäckt 623 ston. M Landtbeskälare finnas i Jemtland 2:ne genom Stueri-öfverstyrelsen underhbållne hingstar, äfvensom 9:ne i Götheborgs och Bohus län samt 1 på Gottland. Den på egendomen Gammelstorp i Skaraborgs län placerade hingst från Strömsholm underhålls derstädes mot enahanda vilkor, som för mottagande af hingstar från Flyinge biifvit bestämda. Samtlige här