Aftonbladet – 10 april 1850, sida 2

syndaflad. Upplysningar om kanaler, jernvägar m. Mm. Ett par landsortstidningar, Wermländska korrespondenten och derifrån Orebro tidningn, hafva ej längesedan meddelat utdrag ur en af ingeniören hr kapten Norström till -vägoch vattenbyggnadsstyrelsen afgifven berättelse om gjorda iakttagelser under resor i främmande länder rörande de sednare tidernas förbättringar af kommunikationsanstalter. Vi hafva ännu icke kommit att se denna berättelse i dess helhet; men de meddelade utdragen äro så intress:nta och upplysande och hr N. synes hafva med en så träffande blick förstått välja hvad som är värdt uppmärksamhet, att det vore en förlust om ej en större publik skulle få någon kännedom af: detta dokument. (Det är bekant att hr kapten Norström jemväl varit konstruktör af den i Wermland inrättade jernvägen.) För egen del hafva vi synnerligen fästat oss vid hvad i slutet yttras angående behofvet af ett generelt systems vidtagande för våra Jandsvägars förbättring, emedan detta rör ett ämne, som alltid synts oss vara af en öfvervägande vigt och här i landet böra komma i första rummet, och hvarom Aftonbladets för läggare vid förra riksdagen inlemnade en motion, som ungefärligen utgår från samma synpunkt som hr N. angifvit, men, hvilken händelsevis ännu ej kommit att blifva tryckt i Aftonhladet, och icke heller lyckades då att vinna något afseende. Det vore lyckligt, om regeringen nu ville fästa en allvarlig uppmärksamhet vid denna vigtiga fråga, sedan samma hufvudtanka fått stöd af en mera kompetent auktoritet. Vi börja med ett utdrag af hr: Norströms yttrande om kanaler; hvaraf man kan inhemta den lärdomen att det för möjligheten af dessas tillvägabringande är vigtigt att ej tilltaga dem i för stor skala hvad bredd och djup betröffar, emedan hufvudsaken i de fleste fall blott är att erhålla vattentransport för varor, och de mindre kanaler äfven fordra mindre slussar samt transporten på särdeles oländiga ställen tillika kan komhineras genom lutande planer. Hr N. yttrar härom bland annat: Vi hafva härutinnan föga att lära af utländningen, och. vackrare arbeten än Götha och Nya Trolihätte kanalerna har jag ej sett. Kanalerna, såväl på Kontinenten som i England och Amerika, äro endast undantagsvis afstörre dimensioner och de vanligaste tillåta endast begagnandet af båtar till. circa 230 åa 300 skeppunds drägtighet. I Amerika hafva på många ställen dessa små kanaler till en början endast blifvit försedda med provisionella träslussar, hvilka sedermera vid -behof blifvit utbytta mot mera solida af-sten, hvars byggande den då befintlige kanalen betydligt underlättat, genom en billig transport af byggnadsämnen, som ofta ej funnits i närheten, utan måst anskaffas från ganska aflägsna ställen. Dessa provisionella slussar begagnas dock nu äfven i Amerika vida mindre än förr, sedan numera äfven der trädet stigit i värde, och de vidt utbredda kommunikationsanstalterna erbjuda lättare transportsätt i nästan alla rigtningar af landet. Jag såg ej heller mer än en enda sådan träsluss, då också utdömd, och i denna stund troligen redan ombyggd, hvarur vattnet, vid begagnandet, strömmade på alla sidor som ur ett såll. En genast i ögonen fallande olikhet emellan konstruktionen på våra svenska och de utländska slussarne äro de raka linier, som öfverallt möta ögat, då vi äro vande att här tvärtom anse de krokiga som ändamålsenligast och vackrast. Jag har bört sakkunniga försvar för båda dessa byggnadssätt, och det tillkommer icke mig att afgöra denna fråga; men min enskilda öfvertygelse är, att de raka linierna i en sluss. äro både mnaturligare och bidragande tiil ett billigare arbete. Den principen har äfven utrikes gjort sig gällande, att aldrig begagna sammanbygda siussar, utan alltid åtskilja dem med mötesplatser, hvilket naturligtvis högst tidsbesparande inverkar på trafiken, ehuru anläggningskostnaden härigenom fördvras. Detta sätt att underlätta gencmfarten, tillika med anbringandet af flera tappningsluckor, ofta 6 åa 8 till hvarje sluss, såväl å slussportarne, som i slussens sidomurar gör att man passerar en sträcka slussar, på en för FAS on nr ond dnr 0 ras yr gare a AA