Aftonbladet – 10 april 1850, sida 2

mallen sig som ett täcke öfver sjön. Jag öfverskådade den åt öster med en känsla, sådan jag föreställer mig gubbens, när ban skådar ut öfver lifvets mödor och bekymmer mot evighetens gryning. — Solen gick upp. — Ingen skildring här! Se och tillbed i din :själs glädje! Sådan glädje är tillbedjan. Endast ännu några ord. Aldrig bar väl det stora dagens ljus vid sin uppgång skådat en grupp af gladare menniskor på Himmelsbergets topp, och af dem alla inga lyckligare än Ludvig och hans återfunna herdi na, hvars ansigte strålade i kärlekens morgonglans. — Nu, ett halft år derefter, äro de förenade för detta lifvet, och för det som vi vänta. Em 00 SE