Aftonbladet – 25 februari 1850, sida 2

Art. 6. Boningen är oantastlig. Att intränga 1 len och anställa husundersökningar, äfvensom att aga bref och papper i beslag, är endast tillåtet un-1! ler de af lag bestämda fall och former. i Art. 7. Ingen får undendragas sin laglige donare. Undantagsdomstolar och utomordentliga komnissioner äro förbjudna. Art. 8. Straff kunna endast efter lag ådömas eler stadgas. Art. 9. Eganderätten är okränkbar. Endast för let allmänna bästa och mot föregående, i tvingandel! all åtminstone tillsvidare fastställd, ersättning en-: igt lagligen bestämd norm, får den beröfvas eller inskränkas. Art. 40. Straffen borgerlig död och egendomskonfiskation äro förbjudna. . Art. 41. Utvandringsfriheten får icke inskränkas af staten, utom med afseende på beväringsskyldigheten. Staten får icke göra anspråk på någon dell af utvandrarens förmögenhet. Art. 42. Den religiösa trosbekännelsens frihet samt rättighet att bilda religionssällskaper och till gemensamma, husliga eller offentliga andaktsöfningar garanteras. Åtnjutandet af borgerliga och statsborgerliga rättigheter äro oberoende af den religiösa trosbekännelsen. Genom religionsfrihetens utöfvande få de borgerliga och statsborgerliga pligterna icke lida något intrång. Art. 43. Religioossamfund, äfvensom andliga sällskaper, hvilka icke ega några korporationsrättigheter, kunna endast genom särskilda lagar förvärfva sådane. Art. 44. Den kristna religionen lägges till grund för de. statsinrättningar, hvilka stå i sammanhang med religionsöfningen, utan att likväl den i art.12 garanterade religionsfriheten deraf får inskränkas. Art. 45. Den evangeliska och romersk-katolska kyrkan, liksom hvarje annat religionssamfund, ordnar och förvaltar sjelfständigt sina angelägenheter samt förblifver i besittning och åtnjutande af de för kultus-, undervisniogsoch välgörenhetsändamål bestämda anstalter, stiftelser och fonder. Art. 46. Religionssamfunden kommunicera fritt och obehindradt med sina styresmän. Kyrkliga anordningars offentliggörande är icke underkastadt andra inskränkningar, än som åligga alla andra offentliggörelser. Art. 47. En särskild lag skall utfärdas beträffandg kyrkopatronatet och de vilkor, hvarunder detsamma kan upphäfvas. Art. 18. Rättigheten att utnämna, föreslå, välja eller stadfästa valet vid tillsättandet af kyrkans embeten, upphäfves så vidt den tillkommer staten och icke hvilar på patronatet eller särskilda rättstitlar. Denna bestämmelse eger ingen tillämplighet på tillsättandet af presterliga befattningar i armcöen eller vid allmänna inrättningar. Art. 19. Införandet af civil-äktenskap verkställes genom en särskild lag, hvilken äfven bestämmer öfver de borgerliga registrens förande. Art. 20. Vetenskapen och dess läror äro fria. Art. 24. För ungdomens bildande skall nöjaktigt sörjas genom offenuiga skolor. Föräldrar, och de som äro i deras stad och ställe, få icke lemna sina barn eller myndlingar utan den undervisning, som är föreskrifven för de offentliga folkskolorna. Art. 22. Att meddela undervisning samt grundlägga och leda undervisningsanstalter, står en hvar fritt, om han inför vederbörande statsmyerdighet ådaI galagt sin duglighet i sediigt, vetenskapligt och tekniskt hänseende. Art. 23. Alla offentliga och privata undervisningsloch uppfostringsanstalter stå under de af staten dertill förordnade auktoriteters uppsigt. De offent liga lärarne hafva samma rättigheter och pligter. som statens tjenstemän. I Art. 24. Vid allmänna folkskolors upprättande bör, så vidt möjligt är, afseende fästas på konfessionella förbhålländen. Vederbörande religionssamfund leda den religiösa undervisningen i folkskolorna ILedningen af folkskolornas yttre angelägenheter tillkommer kommunen. Under -kommunernas genom lag bestämda medverkan utnämner staten lärare vic offentliga folkskolor bland antalet dertill duglige per soner. : Art. 25. Medel till folkskolornas inrättande, un derhåll och utvidgande bekostas af kommunerna hvarvid staten tillskjuter det bristande, om kemmu nen bevisligen är dertill oförmögen. Tredje person: på särskilda. rättstitlar beroende förpligtelser blifvå bestående. Staten garanterar således folkskolelärarne en säker, efter lokala förhållanden lämpad inkomst Undervisningen meddelas gratis i de offentliga sko lorna. Art. 26. Hela undervisningsväsendet ordnas ge Inom en särskild lag. Art. 27. Hvarje Preussare har rätt att medels ord, skrift, tryckpressens alster eller bildande fram ställning fritt yttra sin mening. Censuren får ick införas och hvarje annan inskränkning i tryckfrihe ten endast på lagstiftningsväg. Art. 28. Förbrytelser som begås i ord, skrift tryckpressens: alster eller bildande framställning bör: straffas efter de allmänna brottmålslagarne. Art. 29. Alla Preussare äro berättigade att, uta föregående öfverhetens samtycke, fredligt och uta vapen församla sig inom hus. Denna bestämmels har intet afseende på församlingar under bar him mel, hvilka äfven beträffande föregående tillåtelse a öfverheten äro underkastade lagens förfogander. Art. 350. Alla Preussare äga rättighet att fören sig i sällskap för ändamål, som icke strida mo brottmålslagarne. Utöfvandet af den i denna oc föregående artikel garanterade rättighet ordnas 3 lag, särdeles för den offentliga säkerhetens upprät! hållande. — Politiska föreningar kunna på lagstif ningsväg underkastas inskränkningar och öfvergåend förbud. Art. 31. Lagen bestämmer de vilkor, hvarunde korporationsrättigheter få meddelas eller vägras. Art. 32. Petitionsrätten tillkommer alla Preussari Det är endast auktoriteter och korporationer tillåt att inlemna petitioner under ett gemensamt nami Art. 33. Brefhemligheten är okränkbar. De vi broutmålsundersöknipgar samt under krig nödvär diga inskränkningar böra fastställas genom lagstif ningen. Art. 344 Alla Preussare äro beväringsskyldig Denna pligts omfång och beskaffenhet bestämmt af lag. RR a