Aftonbladet – 19 februari 1850, sida 2

någta fransmän ifrån Lausanne till London blifva en borgen för lugnet i Lyon? En opartisk man kan svårligen svara ja på dylika spörsmål. Schweiz, säger man, är för närvarande i Europa den sjuka fläcken; som underhåller den allmänna inflammationen. Det sanna är, tvärtom, att sedan två år tillbaka, d. v. 8. sedan diplomatien lemnat Schweiz frihet att andas, har intet land i Europa åtvjutit större invertes lugn. Midt under revolutionerna och insurrektionerna rundtomkring sig, har det förblifvit oupprördt. Det har bestämdt afvisat hvarje försök — det måtte då komma från Lamartine eller Carl Albert — att låcka det ifrån den neutralitet, som de stora makterna garanterat det i sitt gemensamma intresse. Under den välgörande inflytelsen af sin nya förbundsordning, har det ägnat hela sin verksamhet på inre förbättringar, såsom nybyggnader, jernbator, tullväsendet, myntförbättringen, beväringsanstalterna, m. m. — En sanning är det vidare, att just inom Schweiz räknar socialismen minsta antalet af sina anhängare, prisad vare dess eget samhällsskick och invånarnöes sunda förstånd. Hvad begär Schweiz? Fred, ingenting annat. Det biträder gerna regeringarnes önskan att undvika hvarje nytt uppror; ty detta är för Schweiz det säkraste medlet att se sig befriadt från dea visst icke angenäma bördan af alla slags flyktingar. Schweiz är för öfrigt gerna benäget att från sitt område aflägsna alla dem, som genom missbruk af den schweiziska gästfriheten skulle kunna väcka grundade bekymmer hos nabostaterna. Alla passande anmärkningar i detta hänseende komma utan tvifvel att gynnsamt upptagas. Schweiz känner de afseenden, som makterna äro skyldiga hvarandra, och i synnerhet sin förbindelse till Frankrike. Men mer eller mindre ampra noter, mer eller mindre genomskinliga hotelser förfela ej sällan den verkan, som förväntas deraf.n Journal des Debats tror sig väl kunna af denna förklaring sluta att Edsförbudsstyrelsen är beredd att gifva efter för Österrikes och Preussens anspråk och sålunda undanrödja alla förevändningar till en väpnad intervention; men i Paris tros allmänt, att om flyktipgarne blott begagnats som ett svepskäl för anfallet, så blir det icke svårt att hitta på något annat. . VX -— -— u-— et por o(VA Om PA —— -— AR Ar tre om äv ITALIEN. I Rom får man oupphörligt bref ifrån Neapel, som förkunna påfvens snara hemkomst; men ingen tror nu mera derpå, så framt han icke verkligen anländer. Under tiden sker i i Rom åtskilligt, som icke tros påskynda hemresan. Häribland räknas domen öfver en inför en fransk krigsrätt nyligen anklagad officerare, bland Roms försvarare, vid namn Cernuschi; man tillvitade honom plundring och romerska folkets uppretande mot den inryckande franska armen. -Han förklarade att han väl icke var kommunist, socialist eller jakobin; men väl republikan, och hade i den: sistnämnda egenskapen ägnat republiken sin tjenst; och ban försvarade sig inför rätten på sådan grund, samt bevisade att han icke plundrat. Krigsrätten frikände honom. En annan för preststyrelsen oangenäm företeelse är att franska generalen fordrat inqvartering för en del af sina trupper i det blott af några munkar bebodda inqvisitionspalatset, men när det vägrades, anbefallt 200 man jägare att med våld bemäktiga sig en af flyglarne, hvilket äfven verkställdes. Öfver den af kardinalkollegierna uttänkta plan för Kyrkostatens förvaltning, förspörjes följande. Kyrkostaten indelas i 4 legationer, hvardera under en kardinal såsom dess politiska styresman. En ledamot af det heliga kollegiet förer ordet i ministerkonseljen med titel af kardinalstatssekreterare. Statsconsultans president och vice president tillhöra samma kongregation. Ingenting är bestämdt om förhållandet emellan de andliga och verldsligal! innehafvarne af andra statstjenster. l GREKLAND. I Den 4 Februari anlände grekiska ministerni! Zografos till Tries!, på väg åt Petersburg, och ; I L S — MV ch M. -— AA m AMA m mm so mm ra LT mm ÅA ministern Trikupis, på väg åt Paris, samt kanske till London. Grekiska kamrarne hafva formligen uppmanat styrelsen att icke gifva efter för engelska sändebudets hot, och sedan engelska flottan begynt hindra grekiska fartygdc att utlöpa ur hamnarne, har kommunikationen underhållits genom österrikiska och ryska. Syras hamn blockeras af en engelsk ångfregatt. FÖRENTA STATERNA, Ännu har icke den befarade striden i kongressen börjats emellan de slafhållande och slaffria staterna, om Kaliforniens inlåtande i förbundet, utan att dess slafförkastande grundlag förut ändras. Allmänna öfvertygelsen var dock att slafstaterna skulle förlora, och Kalifornien komma att införlifvas i förbundet med oförändrad grundlag, utan att denna utgång kommer att nu, mer än förr, bafva till följd den utbrytning af slafstaterna ur förbundet, hvarom slafägarne så ofta hotat och nu åter hota. Under tiden har Kaliforniens inre ställning så förkofrats, att man redan, i grund af officiella data, räknar San Francisco för den 4:e sjöstaden i Nordamerika, eller i ordningen näst efter Newyork, Neworleans och Boston. Nyligen återkom ångfartyget Cherokee från Chagres till Newyork, medförande från Kalifornien jemte en dyrbar guldlast, ett stort antal newyorkska spekulanter, som endast kommit hem på kort tid, för att försätta sina familjer i välstånd, men sedan i ärna återvända. Fastän de skådat vidundret, — heter det härom — väro de på intet sätt förskräckta öfver synen. Guldet har nu anträffats i qvarts, till största ymnighet, och tillgången tycks outtömlig. Man har beräknat att för tretio millioner dollars värde redan blifvit utskeppadt. Men ännu guldrikare är saltsjön i gräsöknen, kring hvilket Mormonerna slagit sig ned och bildat en särskild stat, som ärnar göra anspråk på införlifvande i nordamerikanska statsförbunen -— on MA mm — le -—m rm TH TT skulle då hafva återfordrat fängelset, i de si-c nas granskap! I Skilsmessan var omöilig. Den arma Marielc