blifvit skjuten den-8 Februari vid Stalsäkter Östergöthland. (P. T.) — Af en annons i detta blad synes att Ny köpings bruksoch faktori-egendom fortfarand utbjudes till salu eller ock på arrende. Åt denna egendom, som uteslutande disponerar et ansenligt vattenfall i Nyköpings ström och son består af så många dyrbara, till stor del ny: byggnader, verkstäder och anläggningar för mes sings-, jernoch machin-tillverkningar af alla slag jemte skeppsvarf, qvarn, såg, valkar, stampa m. m. förutan en myckenhet boningshus och flere stadsegendomar, nu i mera än 4 år vari obegagnad för dess egentliga ändamål, kan e annat än väcka förundran i en tid, då de me kaniska verkstäderne i landet icke äro tillräck: liga för mottagande af de beställningar, hvilka särdeles från utlandet, erbjudas, och då äfver messingstillverkningen lärer vara betydligt. lönande. Egendomen med inventarier, som kosta närmare en million riksdaler banko, lärer dock få köpas för mindre än tredjedelen af denns summa, och i fall försäljning -ej snart sker, kar den samma, efter hvad vi erfarit, på längre tid få arrenderas mot en årlig afgilt af icke fullt 2 procent af kostnadssumman och undes de 4 till 5 första åren troligen mot ännu vida lägre afgift. Den saluannons, som sistlidne November månad var införd i detta blad, lemnar en summarisk öfversigt af egendomens beskaffenhet. Herrar Randels, d Auberts, Meyers och Sacks 4:de qvartettsoir. Man hade denna afton tillfälle att taga kännedom om något, som hos oss kan räknas till sällsyntheterna; nemligen en violinqvartett af inhemsk komposition. Den var af en tonsättare, som åt denna lika svåra som intressanta genre egnat ett arbete, berömvärdt för sin grundligbet och ännu mera för sin oegennytta, emedan äran att hafva frambragt ett sådant verk, är den enda frukt, som i vårt land deraf mognar för dess mästare. Det är emedlertid ett diplom, som mera hedrar sin innehafvare, än något annat skulle kunnat, och hvars betydelse säkert ingen skall underkänna, som hörde hr Randels G-dur-qvartett. . Denna komposition är grundad på intressanta, ehuru ej ovanliga motiver, som äro utmärkt väl genomförda; öfverhufvud finner man här lika mycken grundlighet som lätthet i formens behandling, och det hela underhåller på ett angenämt sätt både tanke och känsla. Det andra numret var Beethovens 15:de qvartett, A-moll. Bland konstens märkvärdigaste produkter intager denna komposition onekligen en betydande plats; om äfven bland dess skönaste, blir en fråga, den vi för vår del icke vilja besvara. Den sakkunnige måste alltid beundra den lätthet, hvarmed , iganten behandlar de kolossala marmorblocken, hvarmed han än i nyckfullt lynne slungar dem upp mot skyarne, än i ett nu af dem danar kraftfulla hjeltestoder. Sålunda utvecklar scherzot en den djerfvaste hums.r, adagiot en storartad religiös kontemplation, och finalet en glödande passion — allt genomfördt på ett sätt, hvarom troligen ingen förut haft någon aning. I första allegrot finna vi ock ett högst intagand2 mellanmotiv; huruvida åter de öfriga motiverna i denna sats, huruvida scherzots hufvudmotiv m. fl. ega melodisk skönhet, i hvad relation adagiots sednare del står till dess förra — detta allt vilja vi, såsom sagdt är, icke försöka afgöra. Man säger att kompositioner af denna art behöfva höras flera gånger; detta kan stundom vara nödigt för detaljernas uppfattning, men bör icke vara det för det helas öfverskådlighet. Dock, om man äfven antager denna sats, så bevisar den just olämpligheten af att uppföra så beskaffade verk inför en större publik, som ej gerna kommer i tillfälle att höra dem mera än en gång, åtminstone icke utan långa mellanskof. Om vi i allmänhet tillämpa detta på Beethovens sista qvartetter, så böra vi härvid undantaga den 14:de (Cismoll), som onekligen är en bland Beethovens skönaste ingifvelser, ehuru den i afseende pål formen snarare kan kallas en fantasi för stränginstrumenter, än en qvartett i ordets strikta bemärkelse. Men alla tvifvel, hvari Beethoven försatte oss, försvunno vid den klara glans, som om-l! gifver Mozarts genius: Mozarts A-dur-qvartett: följde nemligen nu, och afslutade det hela. Vil vilja ej orda något serskildt om denna herrliga: komposition, som med sitt utomordentligt konstrika arbete står lika klar och öfverskådlig ör den öfvade som för den oöfvade blicken; vi nämna blott att exekutionen af denna så väl som af de öfriga qvartetterna var utmärkt yckad både i uppfattning och i besegrandet af de ofta betydliga svårigheterna. Hr Randel var primarius för aftonen. Soireen bevistades af H. K. H. prins Gustaf, och var för öfrigt så talrikt besökt, som lokalen tillät. —U— NORGE. Tfrån Boraen alkrifvac att Hå Na Rulla 5