Aftonbladet – 19 februari 1850, sida 1

Or SE AE AES nn ;hamburgerblad, att engelska kommissarien i Slesvig, öfverste -Hodges, aflönas af slesvigska kassor, har denne låtit kungöra i tidningarne, att han aflönas från England. I Beseler skall i hemlighet varit både i Slesi vig och i Flensborg (?) och under vägen derifrån hållit mycket talom Danmarks oförrätter mot i hertigdömena. En del berättelser om konflikter mellan preusIsisk militär och Slesvigs pöbel samt danska handlande låta så motsägande och otroliga, att de icke synas förtjena uppmärksamhet, då ingen vidare skada uppgifves såsom följder deraf. I en Berlinertidning för den 7 dennes påstås alt. danskarne uppsagt stilleståndet; men äfven detta är påtagligen osanning, då ännu den 15 ingenting derom var kändt i Köpenhain. Det enda, som i berättelserna från tyska tidningar synes vara antagligt är, att de svenska trupperna i Slesvig koncentrerat sig, en del vid Flensborg och en del vid Aabenraa. En generalkrigsrätt har blifvit i Köpenhamn nedsatt, sedan nödige upplysniogar om expeditionea till Eckernföhrde blifvit tillvägabringade och marinministern funnit sig deraf föranledd, att låta åtala kommendör Garde, kommendörkapten Paludan och kapten Meyer. Rätten består af vice amiralen: Schöaheyder, kontreamiralerna Lätken och Seidelm, generalauditören Koefoed, två kommendörer, 4 kommendörkaptener, 3. kaptener; sjökrigsprokuratoren Salicath är allmän åklagare. . I Köpenhamns fredagstidningar läs s berät telse från. Fiensborg oa ett uppträde i Slesvig, som: visar -huru man der begagnar alla tillfällenatt.uppägga folket och ställa till oordningar. Em mamseil Ohlsen från Fiensborg, som alla :år!drilvit handel i Slesvigs marknad, hade nu-äfven varit: der; men en medtäflare utspridde ätt bon var danskt: sinnad, och de tyska agitatorerne hade fått ihop:en pöbeihop, som plahdråde hennes varor och:sönderrefvo bennes kläder, samt förstörde titl och med saker idet -häs, der hon sökte tillflykt och der värden-icke ville lemna henmnectilb pris åt pöbeln:Hohshadernu återkommit till Fiensborg under preussisk militär-eskort. x Ifrån Husunr försäkras, att icke en fjerdedel af innevånarne äro tysksinnåde; menzatt det är: borgmästaren! Thomsen, amtman Kaup och några-yngre advokater som hålla agitationen vid makt. Siomingen deraf synes bäst; att då enuppmaning Otgafs, att patriotiska fruntimmer skulle lemna arbeten till försäljning för danska armeens blesserade, hade många värdes fulla bidrag lemnats. ; PORTUGAL. Enligt ett -bref från Lissabon. af den 30 Jan. ser. det;ut somman i Portugal väntade sig en ganska osäker framtid, oaktadt allt ännu är lugnt: : Gabralisterna synas vänta sig stöd af Sjanien och en spansk oböer vatiouskår tros komma att uppställas vid grånsen, under föregilvande af det befaratle miguelistiska infallet. Septembristerna åter;räkna på Englands stöd. Man tror . sig: redan förmärka en stor differens mellan Spavisn voch England i.afseende på portugisiska förhållandena, och detta tyder icke på lugn inom landet, Förenta Staternas påstående om ersättning åt amerikanska: undersåter, som -lidit genom konfiskationer . och förstörelse af sin egendom, bar väckt stor sensation inom handelsverlden, men regerivgen synes icke mycket taga åt sig saken. SPANIEN. Deputeradekammaren, som varit prorogerad alltsedan den: lemnade regeringen rätt att disponera årets skatter, har varit åter församlad den 5 dennes för att få del af underrättelsen om spanska drottningens grossess. Narvaez hade motiverat cortes prorogation på grund al nödvändigheten att upptäcka en komplott, som åsyftade att mörda flera regeringens medlemmar; men ingen tror på uppgiftens sanning. Deremot tros, att cortes blifva upplösta, på det ej oppositionen må vinna tid att organisera sig. Markisen af Labrador, som var sändebud i Rom vid Ferdinand -VH:s död, har i bref till Martinez de Ia Rosa försäkrat, att drottning Isabellas fader aldrig gjort något testamente, utan att detsom man fyra dagar derefter fann, är understucket af Maria Christina och dåvarande ministeren. I sådant f.ll skulle arfsrätten bordt gå efter Saliska lagen till Don Carlos. FRANKRIKE. I Paris var lugnet fullkomligt återstäldt. Tidningarne innehålla ändlösa reflexioner öfver de sedaaste upprädena, hvilka de konservative tillskrifva socialisternas orolighetsanda, medan radikalerna påstå, attregeringen tiilstäiit alltssmuarns för att risti,t kunna krossa oppositionen, utvidga sin makt, förbereda en statskupp, m. im. d. Säkert är, att de flesta demokratiska tidningar uppmanat folket till lugn, för art icke ytter———————O—NA—————— — LA ——LAALAAL AA AAA 84 nen