Aftonbladet – 5 februari 1850, sida 2

med lika många mörka mellantider under en omloppstid af 8 minuter, eller lika med fyrarne på Fårön och Gottlands södra udde. Grunden till fyren å Stora Fjäderägget höjer sig 80 fot öfver vattnet, så att fyrtornet blifver tillräckligt högt, med 20 fots höjd till cornichen, hvarigenom ljuset bringas mera än 100 fot öfver horisonten och -blifver synligt på ett afstånd af minst 3!, geografiska mil. Kostnaden, hvilken kommer att härigenom minskas med 13,425 rdr å det först beräknade beloppet, för fyrtorn samt boningsoch uthus utgör omkring 23,075 rdr, eller i förening med utgifterna i och för kronans vid byggnadsarbetet närvarande ombud och fyrinventariernas första uppsättning 26,0735 rdr, och kostnaden för den blifvande ledfyren på Malörn, som anses uppfylla ändamålet om den upplyser horisonten på 2!, å 3 mils afstånd, med boningsoch uthus beräknas endast till 6,002 rdr 34 sk., eller, med tillägg äfven af utgifterna för krono-ombud och inventarier tillsammanlagdt 8000 rdr. Denna fyr skall inrättas i likhet med den större fyren vid Ystad, eller för en sideral-lampa och reverber, och alitså med stillastående sken samt uppföras af trä, emedan den. skulle blifva betydligt dyrare af sten, hvilken såväl som sand och färskt vatten komme att hemtas från fasta landet eller närmaste öar, på 5 till 7 geografiska mils afstånd. — Kongl. Majt. har under den 22 Januari fastställt detta års aflönings stat för Styrelsen för allmänna väg-och vattenbyggnader, med underlydande distriktchefer, samt anbefallt Statskontoret att innevarande års anslag så väl härtill 9766 rdr 32 sk. bko som till rese-och undersökningskostnader -samt expenser för allmäsna väg-och vattenbyggnads arbeten, 10,000 rdr b:ko, uppå bemälde Styrelses i mån af behof skeende reqvisition utanordna. — I anledning af Konungens befallningshafvandes i Calmar län hemställan, har K. M. under den 22 Januari funnit godt att, för beredande af undervisning i dubbelspinningsme toden inom de trakter af länet, i hvilka linspånad utgör ett mera allmänt näringsfång, till nämnde läns hushållningssällskaps disposition ställa en summa af 400 rdr bko, att af besparingarne å riksstatens sjette hufvudtitels anslag för jordbruket, handeln och näringarne utaf Statskontoret på kon:s bef:s reqvisition utbetalas, då erforderlige anstalter för berörde undervisning visas vara af hushållningssällskapet satta i verket. —— — Vi meddela följande till generalpoststyrelsen d. 11 sistl. Januari aflåtna kongl. skrif velse: Oscar äc. Vi hafve i nåder låtit föredragas 2dert underd. memorial af den 21 sist. December, deruti J, som erfarit, det en del embetsoch tjenstemän, hvilka egde portofrihet för bref i tjensteärenden, ansett sig berättigade att af dylik frihet sig begagna vid insändande till vederbörande embetsverk och chefer af deras egna ansökningar om tjenstledighet i und. hemställt, om icke, enär en sådan rättighet syntes vara åtminstone högst tvifvelaktig, Wi skulle finna skäligt att en nådig förklaring i detta ämne meddela; men då genom gälland-: författning finnes stadgadt, att de embetsoch tjenstemän, som njuta fribrefsrätt, endast få begagna densamma för bref i tjensten och hvad dermed eger gemenskap, hafve Wi funnit vidare förklaring i ofvanberörde hänseende icke erfordras. — Uppå öfver-intendents embetets derom gjorda framställning har K. M. den 11 sistl. Januari bifallit, att intendenten, prof. A. Nyströms under den 13 Februari 1836 meddelta förordnande att besörja hyggnadsgöromålen vid Stockholms slott må upphöra, samt att han må återinträda 1 tjenstgöring vid bemälte embete, hvarjemte K. M. förordnat konduktören ; prof. F. W. Scholander att, med bibehållande af sin å stat innehafvande lön och öfriga förmåner, nyssnämnde befattning vid Stockholms slot! tills vidare bestrida. — I sammanhang härmed har K. M., i enlighet med hvad vederbörande föreslagit, pröfvat skäligt medgifva att, i, likhet med hvad varit intendenten Nyström under enahanda förhållanden beviljadt, prof. Scholander, som för närvarande endast innehar konduktörslön, må, intill dess han å öfverintendentsembetets stal kommer i åtnjutande af motsvarande högre aflöning, för nu ifrågavarande befattning af slottsbyggnadsmedlen uppbära ett särskildt arfvode af :400 rdr bko årligen. — På grund af den förr omnämnda skrifvelsen från Svea bofrätt bar K. M:its befallningshafvande i Westerås förordnat kronofogden C. E. Dillman och vice häradshöfdingen G. Bergmansson, att uppgöra en förteckning öfver f. d. ryttmästaren Hammarskölds skulder och tillgångar. Enligt den af nämnde herrar uppgjorda och till hofrätten insända förteckningen, skola de säkra tillgångarne uppgå till 1,140,479 rdr 4 sk. 5 rst. och osäkra fordringar till 104,779 rdr 38 sk. 1 rst. samt skulderna till 1,291, 556 rdr 47 sk. 5 rst. Förteckningen upptager sålunda en brist af 151,077 rdr 43 sk., enär man ej kunnat beräkna, kuru mycket af de osäkra fordringarne kan komma att inflyta. Denna brist har dock förnämligast uppkommit derigenom, att ryttmästarens andel 34 i Skultuna bruk ej kunnat upptagas till högre belopp än 416,666 rdr 32 sk. (D. A.) — Hr statsrådet Wallensteen gaf i lördags RER ————AL RA EREErerr oense ll NS BRA ma If KR RA