Aftonbladet – 14 januari 1850, sida 3

Huru behandlas fattiga patienter på stadens lazarett? Uti Morgonbladet förekom för någon tid se dan en ganska upprörande skildring om de! ohyggliga medfart, som skall hafva drabbat e! sextiofyraårig gubbe, trädgårdsmästaren Ander Sundholm, hvilken hitkommit från sitt hem vist, Stensjö i Westmanland, för att besöka sir härvarande dotter, men hade olyckan att om kullfalla i halkan och afbryta sitt ena ben, anledning af hvilket missöde han affördes til lazarettet. 5 Morgonbladets berättelse om den Behåndling Sundholm skall hafva rönt, så väl vid lazarettet, som uti cellfängelset, dit han sednare skal hafva blifvit afförd, innehåller så graverätide omständigheter, att, om de befinnas sanningsenliga, man måste. beklaga att en inrättning. hvars bestämmelse just är att mildra menskligt lidande, genom en. förfelad organisation, eller försummelse af der anställde personer. till den grad förfelat sin uppgift som här visat sig vara fallet, under förutsättning all Morgonbladets alla uppgifter äro riktiga. Saken har väckt icke ringa uppseende; och vi skulle-redan längesedan hafva meddelat våra läsare ett referat derom, så vidt vi ej hyst den förmodan, att vederbörande skulle inför allmänheten redogöra för verkliga förhållandet, samt, i händelse några misstag förekomma i Morgonbladets : berättelse, beriktiga desamma, och för öfrigt afgilfva de upplysningar; som, uti. .en-så upprörande kasus som den ifrågavarande, ej kunna anses helt. och hållet öfverflödiga. Som emedlertlid något beriktigande ej hörts af;-men Morgonbladets berättelse nu som bäst cirkulerar land och. rike omkring, reproducerad af landsortspressen; samt helt nyligen såsom följetong blifvit intagen i Nyare Helsingborgsposten, anse vi, oss ej längre kunna fördröja -historiens-meddelande efter Morgönbladet, i förmodan att hvad deruti möjligen kan förefalla oriktigt, eller öfyerdrifvet, må föranleda nödig rättelse. i Det hufvudsakligå åf Morgonblådetsberättelse lyder som följer: Trädgårdsmästaren Anders Sundholm, sextiofyra år gammal; i-tjensti-hos brukspatron Zethelius J:r på Stensjö i Westmanland, .Rytterns-socken; ankom till Stockholm den25 Januari dettavår för att helsa på sin dotter, som hade tjenst härstädes Och Hvilken han icke sett under tre år. ve Fagered En efter. töväder hastigt påkommen köld hade öfverdragit Stockholms gator med glanskis. Den gamle mannen föll och krossade ena benet. Den skadade affördes genast till lazarettet. Der fanns ingen läkare. På enträgna spörjsmål fick, man slutligen veta, att läkaren var på supd hos apothekaren spri chorn. Genom påminnelse lyckades: man förmå läkaren lemna supeen och begifva sig till den lidande. När läkaren kom till Sundholm ungefär kl. 11-på natten, vidtog han ingen annan. åtgärd, än att ban trefvade med handen något litet på det skadade stäljet, men lät icke ens slå upp ljus: På detta sätt fick den sjuke ligga ohulpen; till kl. efter 40 följande dagen, då ronden gick. Vi säga icke detta såsom någon anmärkning öfver vederbörande lazarettschirurg. Vi äro remligen allt för litet erfarna att kunna afgöra den frågan, huruvida det icke är för illa skadad menniska aldra lämpligast, att man trefvar på det skadade stället i mörkret, och sedan låt r den olycklige ligga. Vid lazarettet behandlades den sjuke med kallt vatten. Af detta myckna vattnandet uppdrogos sår på det krossade benet. Med anledning af de på detta sätt tillkomna sår, flyttades den lidande ned till ett rum på lazarettet, der endast de värst sjukr förvarades, ett rum som benämnes med det besya nerliga namnet: Saluttan,