Aftonbladet – 5 december 1849, sida 2

Article Image
det ej ännu är afhjelpt, utan snarare, åtminstone d. 50 Sept., var i tilltagande. Förökningen i sedelstocken har hufvudsakligen uppkommit emot direktionernas önskan. Den har utgått ifrån allmänheten, som, när den ej genom diskontlån kunnat erhålla sina penningebehofver, nödgats att starkare än vanligt anlita kreditiven. Oaktadt faran för bankerna af en stor kreditivrörelse nu såsom förr gjort sig synbar, visar kolumnen för de beviljade kreditiverna, att denna rörelse är uti jemt tilltagande. Den har dock ej ännu för alla bankerna nått den jemförelsevis stora utvidgning, som den för Örebro, Wermlands och Kopparbergs banker erhållit. Desse privatbankers beviljade kreditivsummor äro nemligen nära på lika stora som bankernas hela kapitalbelopp: Kreditivrörelsen medför utan tvifvel mycken nytta för de provinsers trafik, hvarest nyssnämnde privatbanker förlägga rörelsen, men om detta medgifves och sålunda egentligen ingen anmärkning bör göras öfver utsträckningen, så anse vi oss dock, med afseende på just desse bankers nuvarande låga riksmyntsbehållningar, ej kunna undgå att fästa direktionernas uppmärksamhet derpå, att ju mer kreditivrörelsen utvidgas, ju mindre kunna de förutse anspråken på riksmyntet i sina vexlingskassor, och ju mera behöfva de att vara beredda på att möta tillfälliga, genom ofördelaktiga konjunkturer påkommande uttagningar. En bank med stor kreditrörelse behöfver derföre, så snart konjunkturerna visa sig ofördelaktiga, alltid en större riksmyntskassa, än en annan bank, som gjort diskonteringar till sin hufvudsak. Den sednares kontroll öfver sin utelöpande sedelstock måste nemligen alltid vara vida större, än den förres. De beviljade kreditivernas summa utgjorde d. 30 Juni bko rdr 6,651,8530; och d. 30 Sept. . se 7,135,300, utvisande sålunda för sednaste qvartalet en förökning af bko rdr 4853,470. Bankernas innehafvande räntebärande obligationer hafva under qvartalet något förökats. Beloppen voro nemligen d. 30 Sept. . . . . bko rdr 688,180, och d. 30 Juni . . . . 630,396. Upplåningarna ifrån allmänheten, hvilka under hela året varit uti jemnt tilltagande, uppgå nu till nära en half million riksdaler. Såsom kolumnen för desamma visar, är det dock endast 5 af de 8 privatbankerna, hvilka hafva funnit sig af omständigheterna tvungna till att på så sätt förstärka sine riksmyntskassor. Summan för denna kolumn, hvilken för ett år sedan ej utgjorde mer, än bko rdr 278,037, hade den 530 sistl. September vuxit till bko rdr 496,730. Den berättigade sedelemissionen för alla bankerna tillsammans utgjorde den 30 September bko rdr 14,324,419, samt d. 30 sistl. Juni ej mer än 413,005,902; den hade sålunda under de ifrågavarande 3:ne månaderna förökats med . . . bko rdr 4,348,517. År man ej invigd uti det vidunderliga sätt, på hvilket denna bestämmes, borde man väl af detta faktum antaga, att privatbankernas ställning på det hela hade under den nämnde tiden betydligen förbättrats; detta är dock, såsom man af det föregående torde finna, ingalunda händelsen; ett motsatt förhållande äger tvertderemot snarare rum. Samtidigt med att riksmyntskassan betydligt förminskas, de utelöpande sedlarna, och de beviljade kreditiven, depositionerna och bankernes skulder genom upplåningar ifrån allmänheten förökas, kunna beloppen för den berättigade sedelemissionen tilltaga, om blott allmänheten rätt flitigt begagnar de beviljade kreditiven och genom uttagning af sedlar söker göra sitt till, för att föröka bankernas skulder. Till en sådan motsägelse leder vårt nuvarande privatbanksystem genom att tillåta en förökad sedelutgifning, i samma mån som de beviljade kreditiven inom halfva grundfonden anlitas. Hvarifrån vederbörande lagstiftare hemtat denna ljusa id veta vi ej; såvidt vi hafva oss bekant, är Sverige ännu det enda land, uti hvilket den gjort sig gällande, och kommer väl ock säkerligen att länge få så förblifva. Uti andra länder uppstaplar man ej engagementer på engagementer, eller skuld på skuld; och om man engång gjort enskildes kredit rörlig och löpande, genom att i diskonteringsväg utgifva sedlar, så anser man sig ej derföre, ja, endast derföre, berättigad till att ytterligare få utgifva ännu mera myntrepresentantiver.

5 december 1849, sida 2

Thumbnail