Aftonbladet – 5 december 1849, sida 2

Förestående tablå visar att privatbankernas ntelöpande sedelstock, sedan föregående qvartal, har blifvit ej så obetydligt förökad. Den såsom utelöpande angifne sedelstocken utgjorde nemligen: den 30 Juni -. . . . . bko rdr 9,610,423. 530 September sa 40,698,987. utvisande sålunda en förökning, under de 3:ne sednaste månaderna, af . . . . bko rdr 1,088,564. Från förestående, såsom utelöpande, angifne summor, böra dock de belopp, som de olika bankerna vid de särskilda tiderna innehade uti sina vexlingskassor af hvarandras sedlar, afdragas, och verkställes detta, blifva summorna för den utelöpande sedelstocken: den 30 Sept. . . . . . bko rdr 10,231,749. 30 Juni oo. . 0 -9,194,485. och för förökningen under det sednaste qvartalet bko rdr 1,037,264. Riksmyntsbehållningen, med hvilken de utelöpande sedlarna skola vid påfordran honoreras, har dock ej i förhållande samtidigt med denna förökning tilltagit. Beloppen uti bankernas vexlingskassor och stående på deposition uti rikets ständers bank uppgingo tillsammans den 30 Sept. till . . , . bko rdr 2,732,244. 50 Juni . . . . 2,792,248. Förändringen för alla bankerna, såsom ett helt ber traktade, var således den 30 September nästan så godt som ingen. Jemförd med den utelöpande sedelsumman visar det sig, att riksmyntsbebållningen den 530 sistl. September ej utgjorde mer än ungefär en fjerdedel deraf, hvilket för privatbanker, så organiserade som våra, är en ganska svag behållning. Kreditivoch depositions-rörelsen kunna nemligen utsätta privatbankerna hvarje stund för högst betydliga påkänningar på riksmyntskassan, om konjunkturerna dertill skulle gifva anledningar. Skillnaden emellan de begagnade och de beviljade kreditiven var sistnämnde dag bko rdr 2,609,070, och beloppet af innestående depositioner vid samma tid bko rdr 941,278. Dessa tvenne summor, utan att taga i beräkning den verkligen utelöpande sedelstocken bko rdr 410,231,749, och bankernas ifrån allmä-heten upplånte medel, bko rdr 496,730, uppgingo således tillsammans till vida mera än hela riksmyntskassan. Totalsumman ef de engagementer, som kunde föranleda en utvexling af riksmynt, utgjorde på detta sätt den 30 September ej mindre än bko rdr 14,278,827. Den samlade riksmyntsbehållningen, jemförd med detta sednare belopp, uppgår ej en gång till en femtedel och icke dess mindre, efter vär visa privatbankslags stadganden, voro vid nämnde tid privatbankerna, såsom ett helt ansedde, berättigade att, utföfver den sedelstock, som de redan hade utsläppt, utgifva ytterligare, i fall direktionerna så funne för godt, bko rdr 5,625,430. Att ej den beräkningsgrund kan vara rigtig, som gör sådana förhållanden lagligen möjliga, synes oss vara alltför tydligt. Man behöfver blott jemföra förestående siffror, för att inse, att det i längden ej kan gå an att tillåta enskilde få utgifva sedlar eller myntrepresentation efter sådana grunder, ty utan allt tvifvel, om missgynnande omständigheter skulle inträffa, leder en sådan lag förr eller sednare till en katastrof uti vårt penningeväsende. De officiella uppgifterna beträffande privatbankernas ställning den 30 sistl. September, hvilka finnas uti Postoch Inrikes-tidningar, fortfara för flere af bankerna att lemna oss uti ovisshet om de belopp af riksmynt, hvilka desse banker hafva innestående hos sina vexlingsombud. Vi hafva så många gånger anmärkt, att dessa uppgifter, såsom de af vederbörande uppgöras och emottagas, äro till formen stridande emot lagens sfadgande, att vi nu blott hänvisa till det, som vi förr derom yttrat. Uti tablån visa dessutom de insatte frågeteknen, hvilka de banker äro, som fortfarande tillåta sig att origtigt beräkna sine vexlingskassor. Proportionen af vexlingskassan till de utelöpande sedlarna och privatbankernas öfrige engagementer, har aldrig varit så dålig, som uppgifterna för den 30 sistl. September visa: det torde derföre måhända vara en mot allmänheten skyldig uppmärksamhet, om hädanefter de auktoriteter, som en sådan kontroll tillkommer, ej vidare tilläto behållningar af riksmynt, efter uppgift stående hos privatbankernas vexlingsombud, att få figurera uti räkenskaperna såsom befintlige uti bankernas vexlingskassor. Såsom vexlingskassorna för en del af privatbankerna nu bestämmas eller beräknas kunna de omöjligen kontrolleras, och allmänheten har sålunda ingen fullt tillförlitlig garanti ens för, att den svaga riksmyntsbehållning, som räkenskaperna för den 30 September utvisa, då verkligen fanns uti privatbankernas egna kassor. En blick på kolumnen för diskontutlåningarna visar, att summan af desse lån under de sednaste tolf månaderna har varit sig ungefär lika, och beloppen för de tvenne sista qvartalen skilja sig blott högst obetydligt åt. De voro den 30 Sept. . . bko rdr 6,710,559 30 Juni oo. . 6,640,727 Den förökning, som inträffat under qvartalet uti den utelöpande sedelstocken, härleder sig sålunda ej ifrån någon allmän, för alla bankerna gemensam utvidgad diskonteringsrörelse. En jemförelse mec den tablå, beträffande privatbankerna, hvilken vi meddelat uti n:o 203 af denna tidning, utvisar tvertemot, att de fleste af dem (Skånska, Wermlands, Östgötha, Kopparbergs och Mälareprovinsernas) hafva förminskat sine diskontutlåningar. Förökningen uti den utelöpande sedelstocken, hvilken vi här ofvan funnit för qvartalet uppgå till bko rdr 1,037,264, har uti hufvudsakligaste måtto uppkommit genom ett högst betydligt starkare anlitande af de beviljade kreditiven, än hvad fallet var d. 30 sistl. Juni eller till och med någon gång tillförne varit. Summorna af de begagnade kreditiven voro, såsom kolumnen visar: d. 30 Juni. . bko rdr 3,621,514 30 Sept. . . 4,526,250 På kreditivräkningarne hade således privatbanker nas tillgodohafvande hos allmänheten under de ifrå gavarande 3:ne månaderna förökats med ej mindrt än bko rdr 904,746. Detta starkare anlitande a kreditiven, och hvilket dertill inträffar för alla privatbankerna, tillkännagifver otvetydigt, åtföljd som det i räkenskaperna är af under årets lopp jem stigande lagsökningsbelopp för oinbetalte diskontlån att den af oss förr anmärkta nenningehristen i lan.