Aftonbladet – 5 december 1849, sida 2

de anklagades voro, inga hemligare ställen, ingen lifligare förberedelse? Är det möjligt att män af stånd, förmögenhet, bildning, om de ock voro i stånd till ett sådant brott, skulle kunna utföra det på ett så plumpt sätt? Med den aldraringaste grad af eftertanka och omdömesförmåga hade de mist finna, attäfven det ringaste antal medhjelpare till en sådan gerning redan äro farliga vittnen. Deremot anskaffa de en betydlig mängd af sådane, hvilkas karakter och låga tänkesätt ej lemna minsta säkerhet: bordellvärdar, käringar, illa beryktade flickor, lurendrejare, lösdrifvare — folk, som väl kan vara benäget för sådane gerningar, begår dem mot ringa lön och tiger, men sedan, som man vet af hundrade kriminalhändelser, för hela lefnaden blir en fruktansvärd, besvärlig plågoande, en vampyr, som långsamt utsuger de brottsligas blod. Visserligen låta stora förbrytare ofta gerningen utföras genom råa menniskor ur de lägre klasserna, men då förstå de att sjelfva hålla sig på afstånd och förblifva oåtkomliga. Men har man någonsin hört, att de sjelfva handla, befläcka sina händer, och uti dessa misstänkta medhjelpare endast tillkalla åskådare, hvilka blott då och då lemna någon handräckning? Var det till mordets utförande icke nog med de båda, den starka Bastide och Jausion? Behöfdes till handräckning, om sådan var nödig, någon mera än det Bancalska paret? Måste de ännu tillkalla en qvinsperson, och fem misstänkta karlar från krogen och gatan? Hvilka förberedande anstalter vidtagas? Planens aftalande och uppgörande mellan de många deltagarne, hvaribland ingen hyser något betänkande; värfvandet af flickor och lösdrifvare; hvaribland en karl (Bach) som först nyligen komrrit till staden; den strategiska planen, huru man skulle gripa Fualdes på gatan (det var just marknad i Rnodez, och gatan Hebdomadier visserligen trång, men mycket besökt); posterandet af tvenne positivspelare, m. m. — sådane voro dessa anstalter. Och med hvilken oförsigtighet begår man ett så djerft företag? Positi