kan på huset, begynte åter visa en dylik verkan, och att rörelsen utomhus gjorde et: djupt intryck på våra hedervärda representantiers lättrörda hjertan och ömma samveten (Munterhet); så att, när motionen verkligen kom till rådplägning, behandlades den med upprmmärksamhet och allvar, och den bhbedervärde ledamoten för West-Riding (Cobden) fann 81 andra ledamöter benägna att understödja hans förslag. När man betraktar denna omröstning såsom resultatet af den första rådplägningen öfver ett sådant ämne inom Storbritanniens lagstiftande församling, och sammanställer den med sjelfva rådplägningen, under hvilken — som är att märka — intet försök gjordes att försvaga eller trotsa sjelfva grunden för Cobdens förslag (Hör, hör!) så kan detta resultat anses af fredskommitteen såsom jemngodt med en seger (Bifall). Kommittens andra uppdrag var att förI bereda en allmän fredskongress, om möjligt i Paris i Augusti 1849. Det första steget härtill var affärdandet af kommitteens begge sekreterare, m:r Elibu Burrit och mig, till den franska hufvudstaden. Vi anlände dit i början af Aprill för att förvissa oss om tänkesätItet och att, om möjligt, förskaffa några inflytelserika personers samtycke och understöd för företaget. Vi vunno utan svårighet tillträde hos många utmärkta män i Paris, hvaribland jag bör nämna hr de Lamartine (Bifsl1), och som skulle befunnit sig ibland oss här i afton om icke hans helsas tillstånd hindrat det. Vi besökte äfvenså hrr Emil de Girardin och Michel Chevalier, samt hrr F. Bastiat och Horace Say, hvilka begge sistnämnde jag har det mnöjet att se här i afton (Bifall). Vi mottogos af dessa och andra gentlemen på det välviliigaste och hjertligaste, och uppmuntrades af dem på allt vis i vårt förehafvande. I Juli förnyade vi vårt besök i Paris, och lyckades genom ihärdiga ansträngningar att få organiserad en kommitte af franska gentlemen, högt aktade för sin karakter, sitt: rykte och sin samhällsställning, hvilka samtyckte att handla i öfverensstämmelse med de redan i London och Brässel befintliga kommitteerna, samt vidtaga mnödiga förberedelser till kongressen i Paris. Till sekreterare i denna kommittå valdes ; seph Garnier, en gentleman, företrädesvis att intaga en sådan plats, och hvars förisåga, nit och oförtrutenhet vi hufvudsakligen bafva jatt tacka för framgången af våra åtgärder i Frankrike. Jag är så lycklig att äfven se honom ibland oss och är öfvertygad att denna stora församling skall särskildt betyga honom sin tacksamhet för de tjenster han gjort fredens sak (Mångdubbladt bifall). Ett cirkulär, undertecknadt af ombud för kommit:gerna i London, Paris och Brässel, uppsattes och spriddes, så vidt som möjligt, kring Europas fasta land. Slutligen sammanträdde kongressen onsdagsmorgonen den 11 Augusti, i-Salle S:t Cecile i Paris, under ordförandeskap af Victor Hugo, som öppnade förhandlingarne med praktfull vältalighet, icke opassande för ett så vördnadsbjudande och högtidligt tillfälle. När ledamöternas namn uppräknades, befanns att der voro representanter icke blott från hvarenda ort i England, Skottland, Wales och Irland, jemte alla departementer i Frankrike, utan äfven från Tyskland, Italien, Belgien och Holland, samt — ehuru nämnda sist, dock icke ringast — en ädel skara fördomsfria och storsinnade män, som för att deltaga i verldsmötet hade färdats öfver atlantiska bafvet, från deras hem i Nordamerikas Förenta Stater (Lifligt bifall). När samtliga representanterna voro församlade, var anblicken deraf storartad och vördnadsväckande. Den menniska skulle hafva varit helt och hållet otillgänglig för all moralisk hänförelse, som kunde vara tillstädes vid detta tillfälle utan att känna sitt hjerta slå lifligare, när han såg hundratals män, från Europas särskilda länder, från folkslag, som vanligast mött hvarandra blott med krigiskt hot och uppretade af:de mest hatfulla passioner, här sittande tätt bredvid hvarandra, förenade genom rm.ensklighetens och broderlighetens band, och samverkande med tankar och ord, för åtgärder till en allmän fredsstiftning i verlden Hör och bifallsrop). En fullständig redovisning för kongressens rådplägningar är nära färlig att utgifvas; om dem torde för ögonblicket vara nog sagdt, att efter märkvärdiga velermälen af hänförelse och vältalighet, fattade örsamlingen enhälligt, och utan att störas af ;n enda motsägande röst, följande beslut: att föedraga skiljedomar framför krig. till slitande