Aftonbladet – 13 november 1849, sida 2

MILITAR-AFDELNING. (Insändt.) Som bekant är afgafs under sistliden riksdag utaf n af ridderskapet och adelns ledamöter ett förslag ill förändrad organisation af landtförsyvaret, i hvilet bland annat förekommer bildandet af en s. k. Pröfningskommilte för hyvart och ett af armeens lika vapen ). Bildandet af en dylik kommitte för urtillerivapnet har nu, under den 6 innevarande, lifvit anbefalld ; en åtgärd, hvilken alla, som dela ns:s åsigter om dylika kommitteers nödvändighet ch ändamålsenlighet, måste gilla och hålla regerinen räkning för. Motivet till artillerikommitteens nrättande må hafva varit antingen den skedda generalfälttygmästare-utnämningen eller hvad annat som helst, så anser man saken god, så framt kommitttens sammansättning och framtida — oförklarligen ej bestämda — verksamhet blifver hvad man gerna vill förmoda, hvarföre äfven gillandet af åtgärden erfordrat sitt pligtskyldiga erkännande. Måtte man blott ej stanna på halfva vägen, utan äfven skyndsamligen inrätta dylika synnerligen behöfliga kommitter inom alla de öfriga vapnen. Hade en artillerikommitte redan varit tillfinnandes, hade troligen den felaktiga organisationen af år 1830 ickeinträffat, ej heller, med afseende på speciella tilldragelser, hvarken den misslyckade tillverkningen af 49:T:ga materielen, eller, för att hålla oss till dagens händelser, den felaktiga utväxten på artilleriet ägt rum, som inträffat genom det särskildta batteriets inrättande i Norrland. Hade åter dylika kommittter funnits ivom de öfrige vapnen, alla naturligtvis sammansatte af praktiske män, huru mänga begångna misstag hade ej härigenom kunnat förebyggas? Huru I många befintliga och giltiga anmärkningsanledningar mot krigsministern, men hvilka här icke är stället att specificera, hade icke härigenom uteblifvit? — Nämnd: embetsmans vidsträckta verksamhetssfer, utan all annan ledning för sina tillgöranden än sin egen möjliga bekantskap med förhållandena jemte de oftast ofullständiga upplysningar han afsina båda expeditionschefer — den ene uteslutande civilist — har att påräkna, kan icke hafva annan påföljd, än h Man har ansett det icke vara ur vägen att här föra till minnes hvad det åberopade förslaget i detta afseende innehåller, nemligen: För hvar och en af armeens hufvuddelar, generalstaben, infanteri-, kavallerioch artillerivapnen samt ingeniörbrigaden, förordnas en s. k. Pröfnings-kommitte, sammansatt af personer, hvilka i sitt yrke förena theoretisk kunskap med praktisk duglighet, samt derjemte hafva gjort sig kända för detaljkännedom i alla organisativa förhållanden af den del af armeen de tillhöra. Dessa kommittter sammanträda samtidigt, en gång om året; under vanliga förhållanden en månad hvarje gång. i Hvarje kommitte består af en ordförande och fyra ledamöter, alla med lika rösträttighet (inom artilleriet af generalfälttygmästaren, 4 öfverste, kl major och 2:ne kaptener). Ordförande och ledamöter, med undantag al dem, hvilkas befattning medföra permanent egen skap, tillsättas medelst årliga förordnande inom in. fanteri-, kavallerioch artillerivapnen samt alltic af olika corpser. Pröfningskommitteerna äro afsedda dels att hö ras och afgifva yttranden i alla vigtigare såvä allmänna som speciella frågor, hvilka röra ar måen, antingen i sin helhet eller någon särskilt del deraf, såsom dess organisation, förvaltning aflöning, underhåll, beväpning, beklädnad, utred ning, tross, undervisning, kasernering, SJUK Vär c., dels att afgifra förslag till nyttiga, ända målsenliga och af behofvet påkallade förändrin gar, hvilka antingen med armeen i allmänhet el ler någon af dess särskilda delar hafva gemenskar I frågor, som röra armeen i sin helhet, sam manträda alla kommititerna in pleno, hvarvi chefen för landtförsvarsdepartementet förer orde De af pröfaingskommittterna afgifna yttrande pskola bifogas, då med desomma gemenskap ägand frågor inför Konzl. Maj:t till afgörande föredrö PZa5.N