UULU UUIPIUIG GIVCH UHUUVI LB, UIMVITVS UDTCNR YISIFOMv OVE öfrigt om hr Janssons åsigt af vårt handlingssätt. Genom uppvägningen i Motala af de i sex serskilda kanalfartyg försände 4,044 bomullsbalarne utröntes att dessa, sammanlagdt med de i Norrköping uppvägde 460 balarne, tillhopa utgjorde i bruttovigt 601,423 , eller efter tharans afdrag, 571,354 nettovizt. Då undertecknade Ekelund och Enhörning, efier framläggande för hr Jansson af den originalfaktura, enligt hvilken hela laddningen blifvit köpt i New-Orleans och af oss betalt, uppgåfvo alla lasternas sammanlagda nettovig till 565,706 t, men vägningen i Motala lemnat ett utslag af 371,354 I nettovigt, har hr Jansson af denna vigt-ls skillnad dragit den slutföljd att slussinspektorens i Motala åtgärd att kontrollera Ekelunds och Enhörnings förberörde uppgift visat sig hafva varit af behofvet fullt påkallad,. Varande, med denna reflexion, hr Janssons synbara afsigt att ingifva den med dylika uppvägningar obekante läsaren den föreställning att äfven vi, Ekelund och Enhörning, försökt att till kanalens förfång och vår fördel, vil seleda kanaltjenstemännen om bomullspartiets rätta vigt. Ski!lnaden emellan vigten i Motala, hvars riktighet för öfrigt är oss obekant, och den vigt vi efter fakturan, som utgjort grund för betalningen af hela laddningen, kalkul!erat, utgör 5,648 eller icke fullt en procent i vigt, som fördelad på 4,201 balar gör omkring 4:, på hvarje bal. Nu borde hr Jansson veta, hvad en hvar som sett varuvägningar, vet och känner, att en så svår handterlig vara som en stor bomullsbal, vid förnyade vägningar svårligen lemnar alldeles lika vigt, äfven om man för vägningen tager sig en så oerhördt rymlig tid, som kanaltjenstemännen i Motala användt för uppvägningen af vår bomull. Den föregifna skillnaden i vigt emellan den af oss efter fakturan kalkulerade och den vid Motala utrönta, eller 4:, på hvarje bal, är verkeligen så ytterst obetydlig att hr Jansson af denna omständighet icke bordt draga annat parti än att sjelf beklaga att han, uti den allmänna trafikens interesse, icke tillåtit slussinspektoren vid Motala antaga vårt erbjudande ej allenast att i härvarande packhus under tullkammarens till-S syn låta uppväga hvarje last, utan ock att liqvivera kanalumgälder och böter efter vår på fakturan stödde uppgift, som legat till grund för inköp och liqvid af hela bomullsladdningen; men härtill komma andra omständigheter, som gifva åt hr Janssons åberopande af den förmenta öfvervigten öfver vår uppgift en svårare karakter, nemligen den af uppsåtligt vanställande af sanningen. Hr Jansson har nemligen väl i sin skrift omförmält, att tullkammaren i Norrköping meddelat honom uppgift på vigten af Frithiofs laddning, men han har undandolt hvad tullembetsmännen, med deras stora erfarenhet, icke ansett sig böra i skrifvelsen till hr Jansson förtiga, eller att vid uppvägningen härstädes en betydlig del aflasten befanns våt. Tullkammarens ord äro dessa: och får tullkammaren, på grund af den hit öfver vägningsförrättningen afgifne attest, äran vid handen gifva, att besagde parti bomull, deraf 27 balar befunnos mycket våta och en del af de öfriga balarne mer och mindre våt, utvisat en bruttovigt af Cc. Herr Jansson har icke e!ler ansett sanningens helgd fordra att omnämna, det våra balar i Motala upptogos ur fartygen under ihållande regn, blefvo till en del liggande på lastbron hela nätter igenom, och således af regn och smuts erhöllo en vigtförökning, som icke bordt undgå äfven det enfaldigaste omdöme, om någon aktning funnits för sanning och rättvisa. Det är mycket troligt, ja alldeles påtagligt, att vi, under sådane förbällanden, fått betala kanalafgifter för mera än 5000 I vatten, då vigten i Motala med detta belopp öfversteg den amerikanska, efter hvilken vi betalt varan. Enär herr Jansson sjelf haft i sina händer vår originalfaktura, och af utgången utaf vägningen i Motala borde hafva kommit till erkännande af riktigheten i vår uppgift, helst ens procents skillnad, serdeles vid de förhandenvarande förhållanden, icke kan tagas i beräkning, men icke dessmindre offentligen framkastar insinuationer emot oss, så vittnar berr Janssons anförande i denna del om en djerfhet att vanställa och förvrida, hvilken vi tro oss icke för hårdt karakterisera, då vi kalla den oförsynt. Inom tullverket, der författningarne grunda sig på sakkännedom och deras handhafvande på urskillning och erfarenhet, är genom serskildt stadgande bestämdt, att öfvervigt icke beräknas trafikanten till påföljd eller ansvar, med mindre den öfverstiger tio procent af den uppgifna vigten. Månne icke herr Jansson af detta stadgande kan leda sig till den upplysning, att en lång erfareBhet ådaglagt omöjligheten att, med fullkomlig precision kalkulera sig till den svenska vigten efter de i fakturorna utsatte utländska vigter. Ekelunds och Enhörnings kalkyl var dock så noggrann, att skillnaden emellan den och den vigt som under regnvädret vid uppvägningen iln Motala erhölls, icke utgjorde fullt en procent. Undertecknade Ekelunds och Sandbergs åtgärd att hos slussinspektoren i Motala låta göra en notarialprotest med erbjudande att betala både afgifter och böter efter fakturavigten och med förbehåll af öppen talan för den skada och det uppehåll, som kunde tillskyndas oss genom den långsamma och onödiga uppvägningen i Motala, tyckes herr Jansson anse för en stor djerfhet. Vi deremot tro denna åtgärd i och för sig sjelf vara lika naturlig, som den var rättmätig, i samma stund det redan visat sig, att uppvägningen skulle vålla ett längre uppehåll, än som enligt 13 i reglementet för segelfarten å Götha kanal den 47 Nov. 1848 är tillåtet, nemligen en högst två dagar, för hvarje fartyg. Således var protesten en frihet, den vi voro ganska befogade att tillåta, oss. — Herr Jansson har dervid tillika omnämnt, att vi skulle hafva tillstängt dörren till det offentliga embetsrum, der slussinspektoren uppehöll sig., Vi kunna ej precist erinra oss om någon af oss tillslutit dörren till det med två sängar möblerade offentliga embetsrummet; möjligt är att så skett och naturligt nog kan det ock vara, att då en protest skulle göras, hvilken icke på ringaste sätt angick de utanför i förstugan varande personer, vi dragit igen dörren efter oss; men säkert är tillika, att minst åtta personer vid samma tillfälle voro inne i det såkallade embetsrummet, hvilket antal icke, såsom nu var förhållandet, kunnat ena stunden ökas och den andra minskas, derest dörren blifvit tillriglad, och det torde således vara uppenbart att den afsigt, som genom omnämnandet af denna obetydliga omständighet troligen ville insinueras, eller att vi gjort ett försök att isolera slussinspektoren från hjelp och skydd — icke kunde vara för handen. Att jag Ekelund vid samma tillfålle icke skulle sparat på hotelser och ohöfviska uttryck emot herr Dahlberg, är äfven osann!. Jag har ej för sed att så förhålla mig. Men då herr Dahlberg, vid vår enträgna begäran att åtminstone få liqvidera afgifter och böter för den då redan uppvägde lasten, flere gånger upprepande att han endast vore ett verktyg i förmäns hand, och icke ville eller kunde så snart lemna någon uträkning, helst han påstod sig af någon vederbörande hafva fått det råd, att afgifter och böter borde beräknas, icke efter transito, utan efter taxan för inrikes farten: då herr Dahlberg, med ett ord, icke visste hvad han skulle göra eller låta, eller huru han skulle uträkna afgifterne och således icke kunde förmås att, sin pligt lil mäfigt lamna ass lan slhannananR unKnAft KF? barn d pr gr til so at m