Låtom oss nu kasta en blick på sjelfva de händelser, som gruppera sig närrsast kring det Latourska mordet,. Den 3 Oktober u:tfärdades från Schönbrunn ett kejserligt reskript, hvarigenom Ungern ställdes under krigslagarna, och banen af Kroatien, Slavonien och Dalmatien, fältmarskalklöjtnanten baron Josef Jellacie förseddes med oinskränkt diktatorisk myndighet såsom kunglig kommissarie. Ungerska riksdagen förklarades deruti upplöst, alla dess bestut och förordnanden, som icke erhailit kejsarens sanktion, förklarades olagliga och utan gällande kraft. Alla i Ungern och Siebenbärgen liggande trupper och beväpnade karer af jalla slag, jemväl nationalgardena och de friI villiga, ställdes under Jellacies befäl, i följd hvaraf, hette det i reskriptet, allt hv.d han Mförordnar, förfogar, beslutar och bejuller är alt anse såsom med vår allerhögsta kongliga maktförordnadt,förfogadt, beslutet och befalldt.x Samma dag utfärdades ett annat kejserligt förordnande af icke mindre märkvärdig natur; dess korthet tillåter oss intaga det ordagrannt: Jug utnämner min fälttygmästare och kapatenlöjtnant för ungerska lifgardet, Atum, fri oherre Recsey von Recse, till min ungerska mintisterpresident, med uppdrag utt bilda en ny ungersk minister. Schönbrunn den 3 Oktober 1848. Ferdinand. Man inser lätt hvad Ungern hade att vänta af en minister med en kongl. fälttygmästare och kaptenlöjtnant vid lifgariet till premierminister, samt sin dödsfiende Jellacie till diktator. Krigsministern Latour vidtog omedelbart härpå åtskilliga militära anordningar, för att med österrikiska trupper understödja banen och gifva vigt åt det kejserliga reskriptet. Härvid möttes likväl det af Rrigsministern icke beräknade hindret, att soldaterna visade stor motvilja för den tillämnade expedition:n mot Ungrarne och vägrade lyda sitt befäl. Hela staden hade, genom de kejserliga reskripten, blifvit försatt i största oro och gäsningen hotade hvarje ögonblick att utbryta i fullt upplopp: Latour började alltmer aflägga masken, och på hans tillstyrkan beslöts uti ministerrådet den 5 Oktober, att en truppstyrka af 3040,000 man, jemte en talrik artilleripark, skulle afsändas till Jellacies expeditionsarm i Ungern, samt att fälttygmästaren, baron Puchner, skulle infalla i Ungern från Siebenbärgen, i spetsen för de der sammandragna wallachiska trupper, samt gene al Simunich från Galizien inbryta i Nordungern; Windisch-Grätz skulle dessutom i största hast draga till sig förstärkningar af garnisonerna både i Böhmen och Mähren, samt i händeise af behof skynda med sin ansenliga armå till Ungerns förkrossande. a Dessa beslut satte hela Wien i rörelse. Den 6 Oktober tidigt .på morgonen infann sig nationa!gardet vid nord-jernbansgården och uppref skenorna, för att göra militärens afiåg på densamma omöjligt. Grenadier-regementerna Hrabowsky, Richter och Hess, samt italienska regementet, hvilka blifvit beordrade till Pressburg för att bistå Kroaterna, hade öppet visat sin motvilja, och då befälet såg att affärden på jernbanan numera var omöjlig, ämnade det föra trupperna till fots till Gänserndorff, för att derifrån befordra dem till deras bestämmelseort. Men äfven detta hindrades af nationalgardet, som vid Taborbron uppkastat en barrikad. Man kände uti krigsministeren ganska väl grenadierernas sinnesstämning och lät derföre eskortera dem af flera esqvadroner kavalleri. Men grenadiererna öfvergingo det oaktadt på nationalgardets sida och nedrefvo ett af brohvalfven, hvarigenom kavalleriet blef stående overksamt på andra sidan bron. Krigsministern afsände då Nassauinfanteri, samt kl. 10 ifven ett batteri kanoner, för att göra slag i saken Den akademiska legionen framryckte och intog sin plats i spetsen för nationalgardet. Så stodo partierna en stund overksamma emot hvarandra, då en flock arbetare, sannolikt med artilleriservisens tysta begifvande, tog 4 kanoner och en krutvagn i beslag. Nassaunfanteriet erhöll då order att gifva eld på sren diererna, akademiska legionen och natiovalgardet; och en bäftig strid uppstod, hvarrid de ministeriella trupperna jagades på flyken. General Brody, som kommenderade en fdelning mot folket, nedsköts af hästen, i det gonblick han sökte storma jernbansgården, som örsvarades af akademiska legionen. Klockan nellan 5 och 6 stormades arsenalen och de ——— — ——— — rs