Aftonbladet – 8 september 1849, sida 2

ptillintetgjorda och vupplöstav armåe, är att han vid Vilagos sträckt vapen med 40,000 man och 138 kanoner, fastän han, enligt en förut gjord uppgift i P. T., hade n.åst nedgräfva sitt artilleri i karpathiska bergstrakten! Hvad läsaren således inhemtat genom den v,ärliga, P. T:s referater, är att Görgey undkommit den ryska armån vid Waitzen, men vid Vilagos måst gifva sig åt densamma. Det der är dock ett vidunderligt sätt att skomma undan! Jemför man nu härmed huru å andra sidan Haynaus, Paskiewitschs, Rädigers och Läders operationer blifvit ända till minsta detaljer skildrade, samt deras obetydligaste framgångar utmålade i de pompösaste färger, och deras allraorimligaste, ja ända till befängdhet gränsande gascognader 5 hofbulletinerna, blifvit såsom obesiridliga facta upptagna, under det Dembinskys rapport om slaget vid Hatvan förklaras för understucken m. m., så måste man i sanning häpna öfver Posttidningens naiva anspråk, att få gå och gälla såsom opartisk. Hvem har ej, vid läsningen af de österrikiska och ryska bulletinerna, me: blandade känslor af löje och förvåning inhemtat sådana uppgilter, som t. ex. Haynaus berättelse i rapporten från Szegedin af den 5 Augusti om slaget vid Szöreg? Sedan generalen uppgifvit, att Österrikarne vunnit fullständig seger uti en träffning, som varat från kl. 4 e. m. till solnedgången, och hvarvid ungrarnes starka förskansningar, försvarade, enligt generalens egen uppgift, af 30,000 man och 40 kanoner, under Dembinsky, Meszaros, Desöffy och Guyon, hlifvit tagna med storm, tillägger han: vår förlust är 10 till 15 döda och 95 sårade,. En artilleristrid, fortsatt i 3 å 6 timmar från förskansningar, bestyckade med 40—50 kanoner och försvarade af öfver 30.000 man, under utmärkta anförare, och blott 15 döda! Isanning, Haynau måste antingen förstå att göra sina trupper hårda för kulor och krut, eller ock är hans rapport en profkarta på höjden af charlataneri. — Uti en rapport från Läders högqvarter i Schässburg, daterad den 1 Augusti, uppgifves ryssarnas förlust i träffningen vid Sehässburg, der Bem blef slagen och 1000 man af hans armå betäckte valplatsen, samt 500 fångar och 7 kanoner föllo i segrarens händer, till 44 döda och 166 såraden. Rapporten om slaget vid Debreczin d. 2 Aug. skildrar detsamma såsom en högst allvarsam batalj, emedan magyarerna, utgörande en styrka af 16,000 man, med 41 kanoner af grof kaliber, under Nagy-Sandors kommando, intagit en fördelaktig och väl betäckt position. Enligt rapportens egenå ordalydelse hade ryssarnas kavalleri knappast tillryggalagt em liten sträcka förr än ett kuloch granatregn från åtminstone 30 fiendtliga kanoner begynte. Insurgenserna sin genom höjder betäckta ställning, och försedde med: kanoner af stor kaliber, förforo med sakkännedom. Deras skott, isynnerhet de ricocheterande skotten gingo till och med öfver vår andra slaglinie. Då 3:te infanteriet var slagfärdigt, befallde jag de ridande batterierna att draga sig tillbaka, ty de hade redan många hästar skjutna och en stor del af manskapet var sårad. Men när man nu kommer till ryssarnes förlust, så uppgifves den till 60: döda och 277 sårade! — Hvad skall man väl tänka om dessa bulletiner, om man jemnför de vunna resultaten, de stora stridskrafterna och de heta affärerna med de uppgifna förlusterna. Det erfordras ju blott vanligt sundt förnuft för att inse att antingen ligger det stor öfverdrift i skildringen af de levererade affärernas bestaffenhet, eller ock har man dolt rätta beskaffenheten af de offer, som de vunna segrarne kostat. Men om detta erkännes, om man icke (tilltror sig bestrida, att en framställning, grundad allenast på de allierade generalernas rapporter eller kabinettens kungörelser, måste i större eller mindre mån blifva partisk, månne Posttidningen då kan försvara inför det allmänna vettets domstol, att hon oupphörligt tadlat Aftonbladet, derföre att vi icke uteslutande följt österrikiska och ryska, af partianda ledda, källor, utan äfven rådfrågat ungerska uppgifter. Vi hafva visat till hvilken grad af ensidighet och orättvisa mot Ungern P. T. gjort sig skyldig, genom sin åsigt att blindt följa den ena Iparteas uppgifter. Dess taktik var så mycket Joridderligare, som ungrarne här voro de svagare och deras motståndare disponerade alla medel att kringsprida sina uppgifter och göra dem trodde. Detta var anledningen hvarföre P. FT. redogjorde så uppåt väggarna befängdt för det förra fälttåget. Den lefde i en fortfarande illusion om österrikarnes segrar, den visste ej om annat än ungrarnas reträtt på hela linien; elter Wienerblad förkunnade hon Komorns kapitulatien den 29 Dee. och öfver ett halft år derefter håller sig ännu Komorn; likaså berätItade bon efter wienerbladen WindischGrätz skrytsarnma försäkran af den 5 Januari attinsurrektionen inom trenne veckor skulle vara Iqväfd; men huru höll väl Windisch-Grätz detta ord. Om en tiondedel af de framgångar P.T. tilldelat de österrikiska vapnen under förra fälttåget varit sanningsenlig, så hade ej Rysslands hjelp behöft anlitas. STO TER RE RETRO AT ET ENSO sr IA sr a Rå AA oo må sanant Damn ofta n