Aftonbladet – 30 januari 1849, sida 3

Article Image
Isom ett slags svar på vår Aftonposts bekanta utgjutelser mot radikalerne i Köpenhamn: Våra läsare minnas alla förmodligen ännu tydligt, att de lärda och förmögna aristokraterne och byråkraterne, och alla deras hjelpare och hjelpares hjelpare hade, utom den mängd andra beskyllningar som de läto utbasunera emot ,Hippodromfolket och Bondevännerna då valen närmade sig, serdeles en, som de upprepade arla och serla, och med hvilken de i synnerhet trodde sig kunna åstadkomma stora ting, på grund af bondens ärfda kärlek till kungen. De ropade nemligen beständigt, att ofvannämnde båda partier ville taga all makten från kungen. Det hjelpte icke att detta Hippodromfolk och dessa Bondevänner, försäkrade motsatsen; man ville icke höra på det örat, utan vidblef endast sina påståenden, och sökte förespegla valmännen, hvilken fara vore på färde, om kungen förlorade all sin makt. Det är väl icke en enda af nämnde män, som icke på valdagen nödgats åhöra denna beskyllning och försvara sig emot densamma. TI synnerhet sökte man gifva grund för sin beskyllning genom att anföra, det man i Hippedromprogramet hade upptagit de två punkterna: att Riksförsamlingen skulle vara grundlagsgifvande och att de af konungen valda skulle fränskiljas i Riksförsamlingen. Man mottog icke heller de gifna förklaringarne af åtskilliga bland de anklagade, men vidblef det oaktadt, att rastlöst och käckt upprepa beskyllningarne. Tiden har nu allaredan visat hvem som den gången hade rätt. Då Riksförsamlingen öppnades förklarade konungen sjelf i sitt tal, att han icke ville gifva landet en annan författning än den Riksförsamlingen vidtog, och om han icke kunde bifalla den, så ville han höra en ny Riksförsamling; alltså blef Riksförsamlingen grundlagsgifvande. — I församlingens arbetsordning är det bestämdt att 45 medlemmar kunna begära beslut vid namnupprop, och således söndra de af konungen valda i alla vigtiga bestämmningar, just på det sätt vi påpekade innan församlingen hade trädt tillsammans. Men är då konungen genom dessa anstalter beröfvad all sin makt? Det skäms man visserligen att påstå nu, fastän man på valdagen icke tröttnade att utropa det. Hela alarmet må alltså nu falla tillbaka på dem, som gjorde grundfalska beskyllningar och tomma påståenden. Men det har likväl nu i Riksförsamlingen visat sig i tvänne saker, att det just är det lärda och det byråkratiska partiet som kunde sägas vilja taga makten från konungen, under det Hippodrompartiet och Bondevännerna just äro de, som sätta sig emot detta. Det är vigtigt för folket i det hela, alt det till fullo lär att känna de olika partiernas sätt att gå tillväga, lär att inse hvilka som handla i enlighet med hvad de tala, och hvilka som icke göra detta, hvilka som gå öppet och bestämdt till väga, och hvilka som ena ögonblicket säga ett och nästa ögonblick verka för motsatsen,. 0 RE UPEEDAREEEAR

30 januari 1849, sida 3

Thumbnail