Aftonbladet – 30 januari 1849, sida 3

Dittmar skyndade ut... Bernhard och Iwo stodo lyssnande... Han återkom hastigt ..Fly, Bernhard! Det var den barnlösa modrens klagoskri vi hörde... Duwald är död!... Sansa dig, Bernhard! Du är oskyldig deruti... Han föll i ärlig strid, men dina domare skola icke döma rättvist emellan den rike friherren och den fattige ryttmästaren. Du skall veta att när man duellerar här, så sker det på lek och ej på allvar... Man får inte taga mer blod än badaregesällen tar vid en vanlig åderlåtning., O, min... Bernhard, o. min vän! bad Iwo i den mest bevekande ton. Följ din ädelmodige beskyddares råd ... resl Holterling visade sig i dörrn... ,Tvekar du ännu ...? fortfor Iwo. Ryttmästar Bernhard! vill ni att jag i morgon arresteras jemte er? frågade Dittmar. Nej, jag reser! Min korta härvaro har redan varit tillräcklig att bereda flera menniskors olycka. Ni, min ädle välgörare, skall åtminstone ej invecklas i mitt vidriga öde! Jag reser... men jag besvär er, hören mig! Han knäböjde och fattade bådas händer... : vUnderrätta Elisabeth, underrätta hennes tant om verkliga förloppet och min oskuld! Endast Dittmar lofvade det... Iwo-stod mållös. Dittmar uppreste och omfamnade Bernhard... Iwo kastade sig med ett skri uti bans armar, ur hvilka Dittmar sakta lösgjorde henne. Folterling lyftade kappan på hans axlar, fattade hans hand, och han befann sig i vagnen, utan att veta huru han ditkommit. Ett sträckande galopp förde honom snart ur de begge på trappan qvarståendes åsyn. (Forts.) D — Hvarje läsare, som gerna vill se Amerika, men bär fruktan för hafvet, rekommendera vi en till London ankommen målning. En resande amerikanare har uppfattat hela loppet af Missisippi, jemte alla urskogar, ända från Neworleans till flodens förening med Missouri. Denna jättemålning är otroligt lång och går på rullar, så att man inom hus helt beqvämt kan göra den stora resan.