Aftonbladet – 30 januari 1849, sida 1

NSBLR Omar tagas Piesinaomnde montör. Line Pp Ro kli om Aa ÅTERBLICK PÅ 1848 ÅRS MÄRKVÄRDI GASTE POLITISKA HÄNDELSER. (Forts. fr. gårdagsbl.) Såsom ett åskslag från klar himmel öfverraskade underrättelsen om parisertilidragelserna de europeiska kabinetten. Dårade genom den af Guizotska ministeren köp!a majoriteten inom kammaren, samt genom sina diplomaters falska berättelser, träffade dem detta budskap alldeles oförberedda. Att den franska revolutionen ganska snart skulle på de öfriga folken utöfva ett, ur dessa kabinetts synpunkt, högst ofördelaktigt intryck, derpå kunde de ieke längre tvifla. I sjeilfva verket läto också efterdyningarna af den franska re-. volutionens svallvågor icke länge vinta på sig. I grannlandet Belgien stod en liberal minister i spetsen för regeringsärenderna. Den ägde riktig kännedom om nationens anspråk, och hade banat väg för alla de reformer hvaraf landet ägde behof, genom en liberal statsför-: fattning med ganska låg valcensus och allmän valrätt. Detta väl styrda lands regent hade: också tillfredsställelsen att skörda lönen för: sin 17-åriga, i sann konstitutionel anda förda: styrelse; ty fastän han förklarade sig beredd att, om nationen så önskade, nedlägga regeringen, afvände dock folket, med uttryck af kärlek och tillgifvenhet, detta förslag, och fast-) ställde på nytt det kontrakt, som 1831 blifvit! afslutadt med Koburgska dynastien. I I Holland förekom kronan folkets önsknin-: gar och sammankallade generalstaterna för att! verkställa revision af den bristfälliga författningen. Schweiz var genom den Guizotska ministerens fall befriadt från den hotande interventionen. Kantonen Neuburg afsatte regeringen och lösgjorde sig från det preussiska öfverherraväldet, hvartill Preussen nödgades lemna sit! tysta begifvande. Förbundsdagen fulländade revisionen af förbundsförfattningen och utskref valen till ny förbundsförsamling. Uti Tyskland var det isynnerhet gränsstaterna till Frankrike som rönte det kraftigaste intrycket af Pariserhändelserna. I Baden och Wirtemberg fordrade folket högljudt de så länge förhållna rättigheterna, och regeringarna gåfvo med klok beräkning efter; tryckfriheten och föreninysrätten befriades från alla dem tryckande fjettrar. I Mänchen skedde den 1 Mars en demonstration, i följd hvaraf konungen beviljade inkallandet genast af nya representantkamrar. I Nassau, Rhenhessen och andra små stater skedde detsamma, utan att föranleda till några våldsamma skakningar. I Kurhessen syntes det ett ögonblick som om! en brytning varit oundgänglig. Kurfursten i hade afvisat åtskilliga petitioner. Då sände! staden Hanau en deputation till kurfursten; densamma erhöll uppdrag att dröja 3:ne timmar i Kassel; om inom förloppet af denna tid de gjorda fordringarne icke beviljades, så skulle folket träda under vapen för att såmedelst gifva vigt åt sina anspråk. Den hotande faran : uppmjukade kurfurstens obevekliga sinne; hans vilja fann för godt att underordna sig folkets han beviljade nu allt; och Kurhessen, förut den sämst regerade stat i hela tyska förbundet, blef fritt. Äfven konungen af Hannover syntes till en början föga böjd att vill ara sina undörsåters petitioner. Men det Hannoverska borgerskapets energiska uppträdande förmådde ändtligen äfven denne regent att gifva efter; den länge glömda Stäve inträdde i ministeren och banade) väg för reformerna. — I Sachsen fordrade man bev iljandet af tryckfrihet, som konungen efter lång besinning medgaf, sedan han förut afskedat den opopulära Falkensteinska ministeren. Sålunda var, inom trenne veckor efter februarirevolutionen, i nästan alla tyska stater, pres-! sen fri, föreningsrätten gifven, representantkammare sammankallade, enligt demokratiska vallagar baserade till det mesta på allmänna ! valrättens princip; ståndsföreträden till en del afskaffade, eller deras afskaffande emotsedt. Detta var förespelet till den stora tyska revolutionen; men snart följde händelser, hvilka ensamt voro i stånd att tillförsäkra de öfriga en längre varaktighet. Knappt hade underrättelserna från Paris ba-:; nat sig väg till Wien, förr än den öfvertygelsen genast bemäktigade sig sinnena, att det rådande Metternichska systemet omöjligt längre kunde tolereras; godtycket måste ändtligen upphöra alt sitta vid riksstyret. Signalen gafs från den studerande ungdomen. Den 42 Mars he-! slöto 2,000 studenter att afgifva en adress till kejsaren, hvaruti de bådo om upphäfvandet af Censuren, samt införandet af offentlighet vid I I I